hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Jag saknar att läsa! Nu när jag behöver fly in i en annan verklighet som mest...

...så kan jag inte det. 

Jag var, och har alltid varit, en bokmal! Jag älskade verkligen att läsa. Sluka bok efter bok. Nu kan jag knappt ens läsa undertexten till en bild i tidningen. Det är så tråkigt och hemskt. Värdelöst. Jag saknar verkligen att läsa! Jag saknar det enormt mycket! 

Jag kan, som väl är, fortfarande skriva texter till min blogg (endast vid några tillfällen i veckan och det är en mycket stor ansträngning) men jag kan inte sen läsa vad jag skrivit, som för att typ kolla stavning mm. Det går bara INTE.

Jag förstår ingenting. Hjärnan kan inte ta in vad det är för ord ögonen sveper förbi på skärmen. Ordens betydelse går inte att få fram. Trots att det ju är jag själv som skrivit texten precis innan! 

Snacka om frustrerande och helt galet! Det spelar ingen roll om jag väntar en stund och testar att läsa igen. Det går inte då heller. Jag har helt enkelt väldigt svårt att läsa nu för tiden. Samt att lyssna.

Talböcker eller radio eller liknande fungerar inte det heller. Det är samma där. Jag hör orden. Men hjärnan är för trött och för ME-sjuk för att kunna förstå ordens och meningarnas betydelse. Det är helt kört. 

Jag sörjer att jag inte kan läsa längre. Jag älskade verkligen att fly in i böckernas värld, äntra en annan verklighet. Komma bort en stund från min egen verklighet.

Och det är egentligen NU, när det mesta är helt åt skogen på grund av min situation, att jag är mycket svårt kroniskt multisjuk med så gott som ingen livskvalitet alls, som jag skulle behöva fly från min verklighet in i en annan verklighet som mest. 

Och nu kan jag inte det. Varken genom att läsa eller lyssna. Det känns i hjärtat och i själen. Det gör ont. Den hjärna jag har nu är INTE min. Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka den hjärna jag hade förr.

Den som var smart, den som gjorde så jag fick MVG på så gott som alla prov (förutom de i matte...!). Jag vill ha tillbaka MIN hjärna. Var den nu är. Vad det än blivit av den. Vad det än hänt med den. Jag vill ha tillbaka den...

Denna bok läste jag för många år sedan. Den skulle jag gärna läsa igen. Men det kan jag inte. Jag har försökt. Men det går inte. Tyvärr...! 😔