hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Inspektion av operationssåret och byte av stripes!

Mamma, min älskade och alldel privata, egna Sjuksköterska, tittar till operationssåret varje gång. Det gäller att kika varhe dag och ha koll på tidiga tecken på infektion osv. 

Mitt sår håller på att läka ihop fint och precis som alla läkande sår (eller de allra flesta i alla fall) kliar det mycket, men trots att det är jobbigt att det kliar är det ett gott tecken att det kliar. Det talar, som sagt, om att såret läker.
 
Igår kväll såg stripesen allt mer "vissna" ut. De satt inte fast lika väl längre och det var helt enkelt dags att byta ut dem till nya stripes.
 
Det är viktigt att stripesen man har sitter på väl, deras uppgift är att hålla ihop såret och se till att det får läka, något såret inte kan göra om det glipar. 

Varken mamma eller jag hade ork eller energi att byta ut de gamla stripesen (från sjukhuset) till nya igår kväll så det fick alltså göras nu imorse istället. 

Mamma är en strålande duktig, nogrann och ordentlig sjuksköterska, något jag såklart redan visste, och det är verkligen lyxigt att ha en alldeles egen Sjuksköterske-mamma! 

Förutom att mamma bytte ut de gamla stripesen mot nya tog hon kort under vägens gång så att jag skulle kunna visa bilder här.
 
Jag har ett kort på de gamla stripesen, ett kort när det läkande operationssåret får lufta helt utan stripes samt ett kort på de nya stripesen som mamma har satt dit så fint. 
 
Min plan är att avsluta dagens inlägg med dessa bilder men jag vill bara varna känsliga läsare. Det är inget som helst blod och inget var och inget kletigt eller "läskigt".
 
Men det finns ju trots allt ändå människor som tycker det är obehagligt att titta på kort på sår och annat så jag vill ge ut en liten varning ändå, så har jag gjort det. Men det är inte alls läskigt att titta på om du frågar mig!  


Såhär såg stripsen ut innan bytet tidigt imorse. Det syns att ett antal av stripesen har lossnat och hänger och de sitter lite på sned osv. De sitter inte alls på så väl som de borde. Men de har ju suttit där i drygt en vecka också, så det var inte alls konstigt att det blev dags att byta ut dem. 


Här har vi då operationssåret utan någon stripes på sig. Det var bra att det fick lufta en liten stund innan det var dags att ta på nya stripes igen.
 

Så här snyggt blev det med de nya stripesen på operationssåret! Mamma gjorde detta mycket bra. Tack så mycket för hjälpen, snälla, älskade mamma! Stort tack för att du alltid hjälper mig och för att du alltid tar så bra hand om mig. TACK! ❤️❤️❤️
 
Det är dessvärre en hel del, för att inte säga mycket, klister/limrester kvar på huden som man kan se på bilderna.  Det är envist klister/lim som inte är så enkelt att bli av med. Att ta ljummet vatten och tvål fungerar inte.
 
Tips på hur man får bort klistret/limmet mottages tacksamt! Tack så mycket! ❤️