hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

❤️🎈GRATTIS på era födelsedagar, älskade mormor och farmor! 🎈❤️

Igår, den 30 mars, alltså den näst sista dagen av mars månad, fyller min älskade mormor år. Igår fyllde hon 82 å! Stort grattis mormor en dag efter födelsedagen! 
 
Idag, den 31 mars, månadens sista dag, är min älskade farmors födelsedag. Hon skulle fyllt 86 år idag om hon hade levt. Jag önskar farmor ett stort grattis på födelsedagen som firas i himlen. 

Visst är det lite roligt att mormor och farmor fyller år dagarna efter varandra, de två sista dagarna i mars månad. Det tyckte de säkert var lite roligt när de träffades och pratade om det för första gången för många år sedan. 

Jag hoppas, och tror, att mormor och farmor lärde känna varandra ganska väl. Morfar och farfar också. De kände i alla fall varandra i väldigt många år. 

Mamma och pappa träffades och blev tillsammans redan när mamma var 17 år och pappa 19 år. Och sedan dess har de hållit ihop i vårt och torrt i alla år. De förlovade sig 1/6 1990. Sedan gifte de sig lite drygt tre år senare, den 12/6 1993. Ett drygt år innan Lina och jag kom till världen. 
 
Så det blev att mammas föräldrar och pappas föräldrar kände varandra och fanns i varandras liv i väldigt många år. Från 1984 någon gång (då mamma var 17 år) fram tills det att farfar dog den 31/1 2008 och farmor dog den 3/11 2011.
 
Det är många år. Och jag hoppas, som sagt, att mormors och morfars och farmors och farfars relation till varandra var god. Att de trivdes tillsammans. Jag tror att de gjorde det. Jag tror att de trivdes väldigt bra tillsammans. Jag märke i alla fall aldrig något annat när jag var med när de båda paren umgicks tillsammans vid släktkalas och middagar och sådant. 

Jag vet att mormor och morfar bjöd hem farmor och farfar på middag till sitt stora hus vid skogen ett antal gånger. Alltså utan att några andra var med, de umgicks alltså själva de fyra.
 
Och mormor och morfar blev i sin tur bjudna ut till landet, till sommarstugan (som ju farfar byggde när pappa var ett år och som sedan vi tog över efter att farfar dog och farmor hamnade på ett demensboend), på somrarna för att dricka kaffe och prata och ha trevligt. 

Det gör mig glad att tänka på sådana saker. Att mormor och morfar och farmor och farfar träffades själva utan oss andra. Det känns fint att de trivdes med varandra. Och mamma trivdes alltid i sina svärföräldrars närhet precis som att pappa trivs i sina svärföräldrars närhet. 

Det är väldigt fint att det är så. Det är ju tyvärr inte alls en självklarhet att ett pars respektive familjer kommer överens precis som att det inte heller är en självklarhet att man trivs med sina svärföräldrar och att de tycker om en tillbaka. Och det hela kan bli ännu mer komplicerat när det kommer in barn och barnbarn i bilden. 

 Så jag är, som ni nog förstår, mina kära läsare, väldigt glad att allt sådant här med våra mor- och farföräldrar har fungerat så bra som det har gjort. Och gortfarande gör. 

Jag vill avsluta detta inlägg med att säga följande:
 
❤️🎈 STORT GRATTIS till min älskade mormor, som fyllde år igår, och till min älskade och otroligt saknade farmor, som fyller år idag. STORT GRATTIS till er båda två från er barnbarn, Hanna och Lina! 🎈❤️

 
Dessa två helt underbara rosor är så vackra så jag blir helt tårögd. Det blir jag också för att de för mig just nu representerar min älskade mormor och min älskade och otroligt saknade farmor. Grattis älskade ni. 🎈❤️
 
Mormor, jag hoppas att du och jag träffas snart igen. ❤️ Farmor, jag hoppas att du har det bra, vart du och farfar än är. Vi älskar er och vi saknar er. Men ni finns med oss hela tiden i våra hjärtan. Nu och för alltid. ❤️