hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Det märks att det är höst!

Ja, det gör det verkligen! Det är mycket kyligare nu och på nätterna är det minusgrader. Jag har inte varit ute på flera veckor, det är ju tyvärr så att det går veckor och till och med månader mellan gångerna jag är utanför husets fyra väggar. Det beror helt på hur ofta jag har vårdbesök eftersom att det är då jag är ute. 
 
När jag var ute senast var det höstligt i luften och jag kan tänka mig att det är ännu mer höstligt i luften nu. Luften blir alltid så hög och klar och lätt att andas på hösten och himlen får en speciell ljusblå nyans som den enbart varpå hösten. Väldigt vackert. 
 
Allt med hösten är vackert! Alla löv i olika vackra färger, de kala träden och den vackra ljusblå hösthimlen. Och det är så mysigt att tända levande ljus och dricka te och nysa tillsammans under filtar på hösten. Hösten är mysig, helt enkelt!
 
Jag önskar bara att jag kunde ta del av den mer, vara ute och andas och ta in allt vackert som är runtomkring i naturen. Det önskar jag. 
 
Denna vackra bild tog Lina för något/några år sedan på hösten och skickade till mig. Visst är der en vacker bild på ett vackert höstligt träd! ❤️