Ja, precis så är det. Idag är det dags igen! Mamma är med mig på sjukhuset och hon kommer stanna och sova på sjukhuset med mig.
Vår förhoppning är att jag blir utskriven imorgon förmiddag. Och vad vi hoppas lika mycket, eller troligtvis ännu mer, är att denna operationen blir lyckad. Till skillnad från den första operationen som blev katastrofalt misslyckad!
Nu vid denna operationen är pappa hemma i Sverige, något han inte var vid förra operationen. Han var inte hellwe hemma i Sverige i september då jag gjorde en relativt stor och mycket viktig undersöknin, som gjordes under narkos.
Men idag är han, som sagt, på svensk mark och det känns väldigt, väldigt skönt! Han är så extremt viktig för mig och när jag är nyopererad (och självklart annars också!) behöver jag ha min älskade pappa nära mig!
Ni, mina kära läsare, för väldigt gärna hålla tummar, tår och tassar (om det finns några sådana i er närhet!) för att operationen går bra och att den blir lyckad.
Den bara MÅSTE gå vägen denna gång. Något annat vill jag/vi INTE vara med om!
Imorgon, och eventuellt på torsdag också, kommer blogginlägget enbart bestå av en bild eller två. Det är först på torsdag eller fredag som jag kommer orka med att skriva och berätta hur operationen gått och hur jag mår.
Tack så mycket för ert tålamod och er förståelse! 💙💙💙
Tack så mycket för ert tålamod och er förståelse! 💙💙💙
