...och han blir kvar där hela dagen, från morgonen. Så jag är helt ensam och övergiven hela denna dag, något som känns väldig, väldigt ovant (vi är ju alltid tillsammans) och tufft. Ledsamt och svårt. Jobbigt.
Men på ett eller annat sätt kommer jag klara att vara ensam hela dagen utan Trisse, min allra viktigaste supporter, stöttepelare.
Anledningen till att Trisse är hos veterinären (han åkte nu tillsammans med pappa som ska köra honom till Blå stjärnan och lämna in honom där) idag är att han har en, eller två, tänder som är lösa och som därför behöver dras.
Jag hoppas, hoppas innerligt att allt går bra för Trisse idag. Något jag känner lite oro över är sövningen. Jag vet att det brukar gå jättebra att söva djur, hundar, och Trisse har de bästa förutsättningarna för en säker sövning.
Men det händer (även om det är väldigt sällsynt) att hundar dör under narkosen och/eller att de inte vaknar igen eller att de vaknar men har svårt att komma igång och andas själv igen.
Jag VET att det är väldigt, väldigt sällan sånt här händer. Men det finns ändå en liten oro i mig över att något kan gå fel. Och jag kan inte ens tänka på följderna som blir då. Jag bara kan inte ens ta den tanken till mig, så nu lämnar vi det.
När Trisse är redo att åka hem i eftermiddag åker pappa och Lina till Blå Stjärnan och hämtar hem honom. Det ser jag verkligen fram emot otroligt mycket!
Älskade lille Trisse! Stort lycka till idag, lille gubben. Vi är många som tänker på dig och som håller både tummar och tår för att det ska gå bra för dig hos veterinären idag! 🐶❤️