hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Jag fortsätter att vila, vila och vila ännu mer...!

Jajamensan! Precis så är det! Jag fortsätter att vila och göra så absolut lite som jag bara kan.
 
Jag mår katastrofalt dåligt, verkligen riktigt jäkla dåligt. På alla sätt och vis, tyvärr. Jag lider något så extremt mycket och det är verkligen så att varje dag och varje natt är en kamp att bara försöka stå ut och försöka fortsätta överleva.  

Det är INTE lätt när det är svårt. Det är ett som är säkert. 

Japp! Exakt så är det! Och faktum är att jag aldrig tycks bli färdig med att göra ingenting! 💙
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Det är förfärligt att du ska behöva lida så mycket som du gör. Jag förstår att flytten ut till stugan har tagit hårt på dig. Jag var ut och provåkte vår nya bil igår. Soligt och varmt så jag kände att jag måste ut en stund. Vi åkte till mamma och vår dotter som blev så överraskad. Ringde från mobilen och pratade med henne. Jag frågade om hon ville komma ut en stund. Hennes glädje när hon förstod att vi var där går inte att förklara.Vi har inte setts sen i julas. Men så svårt att inte kramas. Jag är naturligtvis helt kraschad idag och förblir så en tid framöver. Ändå är jag inte i närheten av hur du har det. Men... vi ska inte ha roligt eller trevligt utan att straffas. Men vi kämpar tillsammans som vanligt. Och vi gör det obeskrivligt bra med tanke på våra sjukdomar. Vi Är starka tillsammans och kommer alltid att vara det. Ha en dag trots allt, med Trisse och hans syskon. Min underbara fantastiska vän. Hanna.
Kramar💖🐶💖🐶💖🐶⭐️🌻🍃🌸🍃🌼🍃🌻🍃🌸🍃🌼🍃🌻I-M

Svar: Ja! Visst är det förfärligt! Det är det verkligen. Åh så härligt att du var med och provåkte bilen en sväng! Jag hoppas att det inte tog alldeles för mycket kraft av dig.
Det kan ju vara skönt att komma ut och se sig om också. Det finns nästan alltid något positivt som kommer med det negativa, det får vi inte glömma!
Åh så fint att ni överraskade dem!
Ja, vi kämpar tillsammans. Nu och för alltid, älskade du!
Massa kramar <333 <333
Hanna Andersson

2 Jenny
skriven :

Tänk vad fint det varit om det gått att skicka fysisk energi. Nu går inte det. Så jag skickar kärlek och värme. Ta hand om dej!

Svar: Ja, tänk det, om det gick! Jag skulle skicka massvis med kramar, kärlek och värme tillbaka till dig! <333 Kram
Hanna Andersson