hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

❤️❤️ Stort GRATTIS på er Bröllopsdag, älskade mamma och pappa! ❤️❤️

Japp, precis sm titeln avslöjar firar mamma och pappa sin 27- åriga Bröllopsdag idag den 12:e juni. Det betyder alltså att de gifte sig idag för 27 år sedan, den 12/6-1993!
 
Tänka sig! Så fort tiden ändå går. Jag har lite svårt att hänga med och jag tror inte att jag är ensam om att känna så. 
 
Det har gått 27 år sedan den där soliga dagen i juni. 27 år! Det tycker jag är riktigt stort och det är definitivt något som ska både uppmärksammas och firas!  

Förra året firade mamma och pappa sin Bröllopsdag med en resa till Prag. Jag vet inte om ni, mina kära läsare, minns det eller inte. Men så var det i alla fall. 

I år firar de inte med någon resa, inte just nu i alla fall. Det är alldeles för fullt upp och för mycket som pågår här nu och såklart och som vanligt är det mitt, eller rättare sagt mina sjukdomars, fel. 

I förrgår var jag ju iväg tillsammans med mamma på Koloskopi, en av de tuffaste undersökningar man kan göra, enligt mig. Och på samma dag, alltså i förrgår, fick vi ännu fler dåliga besked om detta "problem", denna svåra situation vi befinner oss i nu och sedan x antal veckor tillbaka.
 
Jag får inte den hjälp jag så desperat behöver av mina läkare och det gör både mig och resten av familjen helt gråtfärdig. Det är INTE klokt...! 
 
Så det har inte direkt varit aktuellt med en resa för mamma och pappa. Eller någon stor fest eller så. Men ikväll ska vi fira vi i familjen. Vi ska äta gott, dricka gott, mysa och bara ha det bra och njuta av att vi är tillsammans.
 
Efter 27- års äktenskap och 25 års fysisk ohälsa för ena dotterns del och en hel del annan ohälsa för den andra dottern, både fysisk och psykisk, är vi fortfarande tillsammans! Vi lever allihop, vi älskar varandra allihop- otroligt, oerhört, oändligt mycket dessutom! Och vi lever och existerar fortfarande som en familj allihop. 

Trots alla med- och motgångar, upp- och nedförsbackar. Bara det tycker jag är väl värt att fira! Men dagen till ära har vi ju faktiskt en till sak att fira, mammas och pappas 27-åriga Bröllopsdag och den ska vi fira så bra vi bara kan. Tillsammans. Som den familj vi är. Mamma, pappa, Lina, Trisse (och Tyra och Tjorven också såklart! 🐶❤️🐶❤️) och jag. 

Stort GRATTIS, mamma och pappa! Älskade, finaste, världens i särklass bästa föräldrar och morföräldrar och finaste äkta paret! 27 år som gifta är stort och det ska ni vara stolta över! Vi är i alla fall väldigt stolta över er och väldigt glada för er och för vår, hela familjens skull! Grattis! 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

<3

Svar: <3
Hanna Andersson

2 Anonym
skriven :

STORT GRATTIS PÅ ER BRÖLLOPSDAG💝💝. Hanna och Linas fina föräldrar. Ha en lika fin dag som ni hade för 27 år sedan. Nu tillsamman med era fina döttrar, och Trisse med syskon.
Och Hanna vännen, vet att du vill och kommer vara med att fira dem. Men var rädd om dig. Försök att lägga dig i tid utan att dra ut på det. Jag är väldigt duktig på att tala om hur andra ska göra. Men på söndag kommer våra barn och barnbarn och hälsar på. Jag kommer Inte kunna följa råden jag gav dig☺️. Man vill så gärna vara med, och det blir en stund av glädje och lite ljus i vår annars så svåra vardag. Sköt om dig hjärtat. All kärlek till dig❤️❤️🐶❤️❤️💙🍃💖🍃🌸🍃🌼🍃🦋🍃🐞🍃🌼🍃🌸🍃🌼🍃🐝I-M

Svar: Mamma och pappa hälsar och tackar så hemskt mycket för dina fina gratulationer! Du har ett stort hjärta, Ing-Marie! Som om jag inte redan visste det! <3 Vi var tillsammans igår kväll hela familjen och åt och drack gott och myste tillsammans. Jag orkade dock inte vara nere i soffan så särskilt länge, men det blev en stund i alla fall och det är jag väldigt glad för. Jag hoppas att mamma och pappa tycker att de fick en fin Bröllopsdag, det hoppas jag verkligen att de tycker. Det är så viktigt för mig.

Du är verkligen såå fantaatisk omtänksam, älskade Ing-Marie och du känner mig så otroligt väl. Och jag var faktiskt ansvarsfull och lyssnade på min kropp och vad den sa till mig, när det var stopp. Och då hjälpte mamma mig upp till sängen och där stannade jag sedan kvar, såklart! ;)

Det där känner jag verkligen igen, Ing-Marie! Det är verkligen en sak att ge råd till någon man älskar och försäkra sig om att denna ska ta det lugnt och vara rädd om sig själv. Men när det kommer till sig själv är det plötsligt en helt annan sak! Det är lättare att ta hand om andra än att ta hand om sig själv. Så känner jag i alla fall och har alltid gjort.
Men jag tror det är otroligt typiskt oss kvinnor! Eller vad tror du? Vi tar alltid hand om andra och vi sätter alltid andras behov framför våra egna. Det är i och för sig en fantastiskt fin egenskap att vara omtänksam, men det har också en nackdel, att alltid sätta sig själv och sina egna behov i andra hand, efter alla andras behov. Det är inte så bra. Så vi kvinnor måste öva och bli bättre på att ta bättre hand om oss själva, sätta oss i första hand, vara lite själviska för en gång skull. Det är inget fel med det. Man måste ta hand om sig själv för att orka ta hand om andra, så är det bara.
Så tänk nu på detta, min älskade, finaste Ing-Marie! Ta hand om dig själv på söndag, imorgon, och lyssna på din kropp och dina gränser. Vila, vila, vila och ta inte ut dig för mycket nu imorgon. Ta det lugnt.
Ta hand om dig. Ha en dag, älskade du <333 <333
Massa kramar och all kärlek till dig, älskade finaste vän <333 <333
Hanna Andersson

3 Anonym
skriven :

Vilken superfamilj ni är. Som alltid fokuserar på det ljusa trots svårigheter. Hoppas ni hade ett fint firande och stort Grattis till dina fina föräldrar 💕 Kram Helene K 🌷

Svar: Ja, jag skulle också verkligen kalla oss för en Superfamilj! Så otroligt fint att du använder just det ordet när du läser ,in blogg och det jag har att skriva om mamma, pappa, Lina och hundarna också, såklart. Verkligen fint! Vi är en Superfamilj, en väldigt stark familj som har hållit ihop under många, många års tid och vi har upplevt extremt svåra saker men också fantastiskt mycket glädje och fina upplevelser. Och visst är det så, som du skriver, vi försöker att alltid fokusera på det ljusa. Och vi är som starkast när vi är tillsammans.

Tack så mycket, jag tycker firandet blev väldigt mysigt här hemma igår kväll och jag hoppas att mamma och pappa är lika nöjda som jag var. Det är det viktigaste för mig, att de fick en fin och speciell dag. Det var ju trots allt deras speciella, fina dag.

De hälsar och tackar så mycket! <3
Kram <3
Hanna Andersson

4 Anonym
skriven :

Visst har du rätt Hanna. Vi ser till att andra har det bra men glömmer oss själva. Jag har alltid varit sådan. Både till gott och ont. Kanske vi kvinnor fungerar så. Kramar min kloka fina vän.❤️🐶❤️💙💙I-M

Svar: Ja, det är verkligen så! Jag är säker på att det är så kvinnor fungerar, att vi fungerar på just dessa sätt på grund av att vi är just kvinnor! Vi har blivit lärda enda sedan vi var små barn att vi måste vara omtänksamma och hänsynsfulla (inte minst mot män) och ta hand om alla andra. Till och med om det innebär att vi sätter andras behov framför våra egna. Ja, det är verkligen både till gott och ont, så är det!
Kramar tillbaka till dig, min minst lika kloka och smarta vän <333 <333
Hanna Andersson