hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

❤️🐶🇸🇪 Bilder från igår, hur blev egentligen detta års Midsommarafton för vår familj? 🇸🇪🐶❤️

Vi hjälptes åt igår, hela familjen- inklusive vår lille älskling, vår lille bebis på fyra ben, för att göra gårdagen, vårt Midsommarfirande så fint, positivt och trevligt som det bara gick. Och det tycker jag att vi lyckades bra med. Vilket jag hoppas syns på bilderna som kommer här nedan, sist i detta inlägg. 
 
Jag måste säga (skriva) att just det, att samarbeta och hjälpas åt allihop och vara ett team, är något som vår familj är väldigt bra på. Vi är väldigt vana vid att tvingas samarbeta och vara ett team, framförallt har vi tvingats vara det, och därför har vi också blivit väldigt bra på det, när det hänt jobbiga, tuffa och svåra saker.  

Så vi hjälptes alltså åt igår allihop, hela familjen (minus våra älskade, finaste Bonushundar Tyra och Tjorven 🐶❤️🐶❤️) för att få en så fin och Glad Midsommar som möjligt. Och det fick vi också! Trots omständigheterna som ju dessvärre är som de är. 

❤️🐶🇸🇪 Nu kommer bilderna vi tog igår. Enjoy! 🇸🇪🐶❤️ 
 

 
 
 
 
 
 
 
Lina gjorde en supergod Cheesecake med sommarsmaker av vanilj, citron och jordgubbar! ❤️
 
Jag hoppas innerligt att alla ni, mina kära läsare, hade en så fin och Glad Midsommar allihop, efter era förutsättningar och i de allla möjliga olika former och konstaklationer man kan fira Midsommar under. 

Jag hoppas innerligt att ingen av er var ofrivilligt ensam och att alla ni som liksom jag är svårt, kroniskt sjuka, kunde vara med på ett litet hörn och att det inte frestade på för mycket och att det inte heller kommer att straffa sig för mycket. 

Slutligen vill jag bara, än en gång (förlåt mig om jag blir en smula tjötig, jag vill bara visa er min oerhörda glädje och tacksamhet över er och att ni läser och stöttar mig så fantastiskt fint!) TACKA er, mina kära läsar, för att ni fortsätter att följa mig och läsa det jag skriver.
 
Och TACK också för att ni inte bara läser utan TACK också för att ni gillar, kommenterar och stöttar och visar att ni bryr er! Det är verkligen så att det betyder otroligt, oerhört mycket för mig. Mycket mer än jag tror att ni förstår, det är verkligen så! 
 
Så jag vill verkligen ge er alla ett STORT TACK, för allt det nyss nämnda, och jag kan bara hoppas att ni vill fortsätta läsa det jag skriver och följa mig och unge herr Trisse Bärfis i vår vardag tillsammans i kampen mot sjukdomarna, då framförallt ME, fibromyalgi och EDS. Tack. ❤️❤️❤️
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: