Okej, så här är det. Jag vet att jag skrev att svaren på de frågor jag fått skulle komma antingen på tisdag eller onsdag. Men det blir tyvärr inte så. Jag får skjuta på det till helgen.
Jag har börjat skriva det inlägget och börjat svara på era frågor, som jag är så glad att jag fått (det är riktigt bra frågor dessutom), men jag är inte klar. Så det får istället bli så att inlägget med svar på era frågor kommer till helgen. Jag hoppas att det är okej för er, mina kära läsare. 💙
Dagens inlägg består mestadels av bilder som min älskade pappa har tagit när han, mamma och Trisse var ute och gick härrom dagen.
Vi hade ett riktigt oväder i helgen med kraftig blåst och regn. Det håller i sig och blåser och regnar till och från fortfarande men inte så kraftigt som i helgen.
Mamma, pappa och Trisse tog en promenad vid Nodre älv, som går genom stan. Där var det total översvämning! Bredvid vattnet finns en gångbana, men den är minst tio meter från vattenkanten i vanliga fall. Men inte nu.
På denna bild kan man se lite av översvämningen. Gatlyktorna längst till vänster belyser strandgatan. Och där går inte att gå. Titta så långt upp vattnet är!
Trisse hade kunnat ta sig en simtur här om han hade velat. Men han är inte så förtjust i att bada. Och tänk så kallt och eländigt det skulle vara att bada i detta vatten! Fy!
Till höger i bild ser vi mamma, som är ordentlig och bär reflexväst (som alla som är ute och går och som är rädda om sina liv borde bära denna årstid när det är så mörkt ute) och lille Trisse. Han är ordentligt klädd han med. Dels finns det reflexer på hans vintertäcke och så har han både ett gultreflexkoppel och ett oranget reflexhalsband. På kvällspromenaderna har han också på sig en grön liten lampa som lyser som är fäst i halsbandet. Det känns bra och tryggt i mitt dotterhjärta och mammahjärta att de är så ordentligt klädda med reflexer och allt. 🐶❤️
Ja, ni ser ju själva vilken översvämning det är! Jag är, som alltid, så glad och tacksam att min kära familj (i detta fall var det pappa) tar bilder på det de ser och upplever när de är ute på sina promenader och äventyr. Det gör att jag får vara med på ett litet, litet hörn.
Och sedan när jag delar med mig av de bilder jag får skickade till mig av min familj här hoppas jag att det ska ge er en känsla av att ni också får följa med på promenad och äventyr.
För jag vet att många av er, mina kära läsare, inte heller kan komma ut på promenader och äventyr och då får vi helt enkelt ta del av andras upplevelser och försöka göra dem till våra också.
På det viset kommer vi i alla fall ut lite på promenad och vi får åtminstone uppleva lite av äventyret. Och det är bättre än att inte vara med något alls. För mig i alla fall. Jag hoppas att ni också tycker det och att ni, precis som jag, uppskattar att ta del av de bilder jag delar med mig av här på bloggen.
Du vet att jag älskar dina bilder. Särskilt de från naturen. Vilken tur att ni inte bor så nära stranden.
Självklart har familjen och Trisse på sig västar och reflexer. Tack för att du delar med dig så vi får se lite mer än det lilla som jag i alla fall får se till och från läkarbesök. De är så omtänksamma och tar kort när det är ute så du får ta del av det. Vi kämpar på som vanligt tillsammans mitt hjärta❤️❤️❤️💙💙💙❤️❤️❤️🐶❤️❤️❤️I-M