hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Uppdatering om mormor!

Jag har tänkt att jag ska skriva och uppdatera om min älskade mormor, hur hon mår och berätta hur det går för henne, men det har blivit att jag skrivit om annat istället för det har helt ärligt inte hänt så mycket. Förrän igår! 
 
Planen var ju att mormor skulle bli utskriven redan i onsdags, men så blev det inte. Däremot blev hon utskriven och fick komma hem i fredags! Så nu är mormor och morfar äntligen återförenade igen! Och de är såklart otroligt glada och tacksamma för det båda två!
 
De har varit gifta i 53 år och vad jag vet inte varit ifrån varandra något större under alla dessa år. Så det var tufft för dem att vara ifrån varandra nu när mormor var på sjukhuset. Och det är klart att det hela inte blev enklare när mormor var så sjuk. Vi var verkligen oroliga för mormor där ett tag, med all rätt, läget var riktigt kristiskt. Men hon hämtade sig, tack och lov!
 
Mamma och pappa tog med mormor från sjukhuset och hem till mormors och morfars stora hus där morfar väntade otåligt på sin kära hustru. Nu är de, som sagt, återförenade och det känns så gott i hjärtat att veta att de har varandra och att de nu är tillsammans igen. De behöver inte längre sova utan varandra och vakna utan varandra vid sin sida. Det känns så bra och jag vet att det såklart känns ännu bättre för mormor!
 
En skillnad som är nu jämfört med hur det var innan mormor blev så sjuk och inlagd på sjukhus är att mormor nu kommer få lite hjälp från hemtjänst och ett trygghetslarm. Medan hon fortfarande har kvar en kateter som går direkt in i njurarna för att avlasta dem har hon också hjälp från hemsjukvården. Men det är tillfälligt, förhoppningsvis, tills hon är av med den katetern.
 
Det är bra att de, eller rättare sagt mormor, får lite hjälp av hemtjänstpersonal och det känns tryggt att hon har ett trygghetslarm att ringa på om något skulle hända när morfar inte är hos henne. Men det känns såklart också väldigt bra att de klarar av det mesta själva fortfarande. De hjälps åt och morfar har fått lära sig att ta hand om sysslor som mormor tidigare själv tagit hand om, som att tvätta kläderna. De är ett fint team och vi är alla så glada att de äntligen är återförenade med varandra och att mormor är bättre igen!  
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: