hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 29 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Man ska vara rädd om små sår och fattiga vänner, säger min mamma! ❤️

Mamma säger många smarta saker och hon har lärt mig oerhört mycket om livet och massa, massa annat. Hon är en av de smartaste människor jag känner, min älskade mamma. Enda sedan Lina och jag var små har mamma sagt en mycket klok sak, som ett ordspråk.

"Man ska vara rädd om små sår och fattiga vänner".

Det betyder kort att man ska kontrollera och hålla koll på små sår lika mycket som ett stort sår. För även små sår kan bli infekterade och göra stor skada, mycket mer än man kan tro. Vad som enligt ordspråket menas att man ska vara rädd om sina fattiga vänner är att de kanske en dag blir rika. Då vill man stå dem nära så man kanske kan ta del av personens rikedom, på ett eller annat sätt. Man ska aldrig rata någon bara för att han/hon är fattig. Aldrig. Vid äkta vänskap spelar inte pengar någon roll.

Jag tycker det är ett bra ordspråk och det är främst att mamma alltid sagt detta genom hela min och Linas uppväxt som gör att ordspråket sitter fast i mitt huvud och betyder så mycket. Dessutom stämmer det ju! Nu har jag ett litet sår på ena tån. Det ser inte ut att vara mycket för världen men ser man inte upp och har koll kan det rätt som det är sluta i en elak infektion. Det gäller att ha koll, oavsett hur litet såret än är. Det är värt att tänka på!

Här är mamma och jag! Jag har alltid (och gör fortfarande) känt mig som den fula ankungen bredvid mamma. Hon (eller någon annan i familjen) har aldrig sagt att jag är ful eller något liknande elakt utan den känslan kommer från mig själv och är bland annat ett resultat av mobbing på grund av mitt utseende. Mamma är en svan. Jag har alltid tyckt (och gör fortfarande) att min mamma är vackrast i världen. Och snällast, smartast, mest imponerande osv osv. Listan fortsätter! Jag älskar mamma väldigt mycket! ❤️

Tack, min älskade mamma, för att du är så klok och intelligent och snäll som delar med dig av det du kan och vet till mig. Du är en stor anledning att jag fick så bra betyg i skolan. Du är anledningen till att jag drömde om att läsa till sjuksköterska precis som du är. Tänk, en dag kanske jag står där som en nyexaminerad sjuksköterska. Redo att ta hand om små sår och fattiga såväl som rika patienter!

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Linnea
skriven :

Vilket bra talesätt! Så jobbigt att alla dina småsär blir större grejer. Typiskt. Som om du inte hade tillräckligt med problem!! Kram!!

Svar: Visst är det! Ja, det är jobbigt. För precis som du säger så behöver jag ju verkligen inte mer problem än jag har. Kram
Hanna Andersson

2 Fina Stina
skriven :

Så fin bild och så fin text!!!

Och sluta aldrig att hoppas. Precis som du skriver; en dag kanske du står där. Utbildad och redo. Vilken erfarenhet du har att ta med dig i yrket!

Kram

Svar: Tack så mycket! <3 Tack för att du läser! <3 Nej, jag försöker att hålla fast vid det lilla hopp som fortfarande finns kvar.
Tack, ja vi får verkligen hoppas det! <3 Ja, det skulle jag verkligen!
Kram <3
Hanna Andersson