hannaslillaliv.blogg.se

Trisse vet verkligen vem av sina mammor det är som inte kan gå så många meter. Mamma och Lina släppte av mig hemma efter kalaset och fortsatte iväg för att uträtta några ärenden. Då hade Trisse vart hemma själv några timmar och behövde ut. Efter att han ylat lite och hälsat på mig i galen glädje öppnade jag dörren och vi gick ut. Han har verkligen koll på att det inte blir många metets promenad när det är mamma 2 (jag) som tar ut honom. På bara några meter hade han lyft på benet och kissat hela fyra gånger. Sen vände han sig mot mig som för att invänta min signal "nu går vi hem". Duktig bebis som vet skillnaden på mamma 1 och mamma 2:s förmåga att stå upp och gå!

Nu ligger vi och vilar i sängen. Trisse ska få komma ut på en lång skogspromenad med sin mormor när hon kommer hem. Jag ska dra täcket över huvudet och försöka sova/vila så många timmar som möjligt innan jag måste gå upp igen. Att umgås med två små barn som skriker och har sig tar på krafterna. Ett tag trodde jag faktiskt att mitt huvud skulle sprängas, trots öronproppar och solglasögon. Men det var mysigt i alla fall!

Och jag hälsade på avstånd på Ferdinand. Han är fin att se på. Men jag litar inte på honom. Bäst att gå omvägar och undvika riv- och bitsår. Jag som läker så dåligt, lätt får infektioner och läker med hemskt fula ärr. Jag tar det säkra före det osäkra när det kommer till katter ;)