Ja, precis så är det! I onsdags fick mamma ett telefonsamtal från Sahlgrenska. Det var Operationssamordnaren som ringde och berättade att jag fått tid till ännu en operation. Det blir den fjärde, och förhoppningsvis den sista, operationen som har med just bisköldkörtlarna att göra!
Jag ska skrivas in den 2/10 och själva operationen görs den 11/10, så som det ser ut nu. Men man vet aldrig, tyvärr. Saker kan komma att ändras om det kommer mycket akuta operationer som behöver gå före.
Mamma och jag måste dessvärre vara på plats på Sahlgrenska för inskrivningen, den 2/10. Ibland har det, med stor fördel, gått att ta ett sådant samtal via telefon.
Men det går inte denna gången, mamma har kollat. Det har att göra med att det är för "längesedan", om nu ganska exakt ett år räknas som lång tid, jag opererades där sist.
Så det är "bara" att åka ner till sjukhuset för inskrivning och hoppas, hoppas att väntetiden är minimal och att träffarna med den opererande läkaren, anestesiläkaren och sjuksköterskan som gör själva inskrivningssamtalet går så snabbt som det bara är möjligt.
Och så får vi såklart också hoppas, hoppas samt hålla tummar, tassar och tår att själva operationen går bra och att den där sjuka, förbannade bisköldkörteln går att ta ut! Fjärde gången gillt! Hoppas, hoppas...!
En bild från en annan operation. Jag ser verkligen INTE fram emot att jag tvingas göra ännu en operation. Framförallt inte en som är så riskfylld som denna. Det känns jobbigt och inte alls bra. 😔😓