hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 23 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Ögat mår verkligen INTE bra! 😔🤕👀

Nej, det gör verkligen inte det! Istället för att värken/smärtan i ögat ska minska, som det såklart ska göra i takt med att dagarna går och ögat läker efter operationen, så ökar det. Det gör mer och mer ont och igår och idag gör det riktigt, riktigt ont. Det blir också mer rött och mer svullet.

Igår morse åkte mamma och pappa till mormors föräldrahem i Dalsland så Lina, Trisse och jag var ensamma hemma och ensamma om att ha koll på och ansvar för mitt öga. När Lina hade tvättat lite kring ögat och droppat en dropp/salva i ögat och inspekterat närmare såg hon att ögat är rödare och mer "bulligt"/svullet. Ögat sticker ut mer och det är därför svårt att blinka. Det känns inte riktigt som att huden räcker till.

Så Lina ringde till Mölndal till Ögonavdelningen jag var inskriven på. Hon pratade med en jättesnäll och förstående sköterska som blev orolig för mitt öga. Det är bekymmersamt att det inte blir bättre utan sämre. Förutom att ögat är rött, svullet och smärtsamt har jag dessutom huvudvärk och mår väldigt illa. Men så är det ju å andra sidan hela tiden för mig så det är svårt att veta vad som är vad!

Sköterskan konsulterade med en Ögonläkare och de kom fram till att jag var tvungen att kolla trycket i ögat. Okej. Men eftersom att jag verkligen INTE på långa vägar har energi nog att packa in mig själv och rullstolen i bilen och åka till Mölndals sjukhus (där jag blev opererad) började min älskade syster googla runt och åkte iväg till centrum och gick in på Synsam och förklarade situationen. Och jo visst, de kunde ta emot mig!

Så jag klädde på mig mjukisbyxor och vinterjacka och vantar och åkte bil i ganska exakt tre minuter ner till centrum. Vi behöver bara vänta någon minut inne på Synsam och att mäta trycket tog bara någon enstaka minut det med och tre minuter senare har vi hemma igen och jag kollapsade i sängen.

Vi fick et gott besked. Trycket var bra på båda ögonen! 9 på mitt friska öga och 10 på det opererade och det får vara max 25! Så skönt. Vi får helt enkelt fortsätta avvakta och bara hoppas, hoppas, hoppas att det vänder nu så ögat kan börja bli bättre. Mindre rött och mindre svullet och helst också mindre smärtsam.

Nu håller vi tummarna att mitt stackars öga blir bra! Jag VARNAR för känsliga tittade igen! 👀❤️

Det är inte direkt vackert! Till vänster i bild kan man se mitt högra och icke opererade öga och jämföra med det vänstra, opererade ögat. Viss skillnad! Eller hur?! 👀🤓

Ögat är ännu mer rött och gör riktigt ONT! 😔🤕

Ja, precis så är det. Ögat har blivit ännu mer rött, något jag nästan inte trodde var möjligt, men det var det! Det är nog så som pappa säger att det är som med blåmärken, det tar några dagar innan blåmärket blir sitt allra mest färgglada. Så verkar det alltså vara med det röda i mitt öga också.

Pappa fortsätter att ta hand om mitt öga varje dag, på bästa sätt. Han torkar bort det kletiga som blir på ögonfransarna och han ger mig ögondroppar/salva med antibiotika två gånger om dagen. Morgon och kväll.

Ögat gör mer ont nu än tidigare. Idag har det verkligen gjort riktigt, riktigt ONT. Sådär ont så jag varit riktigt nära att bryta ihop flera gånger för jag känt att jag inte orkar, att jag inte står ut. Men jag måste orka och jag måste stå ut! Jag har inte direkt något val och det positiva med mitt öga, jämfört med resten av min kropp och alla sjukdomar, är att mitt öga snart kommer börja bli bättre och bättre. Synd att det inte är så för hela mig utan bara för ett öga. Men men. Det är ju som det är. Tyvärr... Sad but true...

Jag vill återigen VARNA känsliga tittare för nedan kommer två stycken bilder på mitt öga och vissa kan tycka det ser obehagligt ut! 👀 

Det är inte på något sätt några vackra bilder, varken på mig eller mitt öga, men det visar hur mitt stackars vänstra öga ser ut efter operationen. That's it! 👀 ❤️

Julgranen fick granskott!

Årets julgran måste trivts mycket bra här hemma hos oss. Enda sedan den plockades in har den druckit mycket, mamma har behöv fylla på vatten i julgransfoten varje kväll. Och från och med det att den kom in, någon vecka innan julafton, tills det att den kläddes av och kastades ut, i söndags, har den inte tappat så mycket som ett enda barr.

Det är olika varje år hur bra julgranen trivs inne i vårt hem. Vissa granar börjar barra från första stund och när den väl slängs ut är det så gott som inte ett enda barr kvar på den för alla barr ligger på vårt vardagsrumsgolv! Vissa år dricker inte granen nästan något alls och vissa år, som i år (och slutet av förra året!), dricker den så mycket att det bedömer fyllas på med vatten varje dag.

Det brukar vara så att de åren granen inte dricker kommer den barra väldigt mycket och de åren granen dricker på behåller den sina barr. Och vissa år behåller den inte bara sina barr utan den får små granskott också! Det är inte illa! Och det måste betyda att den trivs ypperligt hemma hos oss!

Pappa fotograferade alla fina, ljusgröna små skott innan granen åkte ut i kylan och skotten följde med! 🎄💚