hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Det blir inte alltid så långa texter, men det kommer ändå ut ett blogginlägg varje dag…!

Nu för tiden består många av bloggens inlägg av bilder. Jag hade önskat att jag kunde skriva långa, informativa, kloka texter varje till blogginlägg varje dag men det kan jag dessvärre inte. 

Ofta känns det helt otroligt att jag ens får ut ett blogginlägg varje dag! Jag förstår faktiskt, ärligt talat, inte riktigt hur jag lyckas få ut ett inlägg VARJE dag när jag mår såhär fruktansvärt dåligt och har så extremt lite ork och energi. 

Men på något sätt lyckas jag. Troligtvis tack vare att jag har lätt för att skriva. När jag börjar skriva kommer ofta orden av sig själv, som nu, och då krävs det tack och lov inte så väldigt mycket energi. Inte så mycket som man skulle kunna tro att det krävs. 

Men, det är klart. Många gånger finns det absolut ingen ork alls och ingen som helst möjlighet för mig att få ihop en text som blogginlägg. 

Och då blir det blogginlägg beståendes av några bilder. Tråkigt, kanske. Jag vet inte. Jag hoppas att det är okej, att ni, mina kära läsare, inte tappar intresset för bloggen på grund av det. Men det måste vara okej, för jag har helt enkelt inte orken eller energin att alltid skriva texter. 

Jag är otroligt glad och tacksam för att ni finns, mina kära läsare. Jag uppskattar er verkligen, varenda en av er, och jag vill att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig! 
 
Det är tack vare er och att ni läser, gillar, kommenterar och stöttar mig, bloggen och det jag skriver som jag finner kraft att fortsätta få ut ett blogginlägg varje dag. 

Bloggen är väldigt viktig för mig. Jag vill inte tvingas sluta med den också. Jag har redan tvingats sluta med och ge upp så mycket och jag har förlorat så mycket på grund av mina sjukdomar och hur jag mår. 
 
Så bloggen vill jag fortsätta med och tack vare er, mina kära läsare, min envishet och att jag har lätt för att skriva är det möjligt. Och jag hoppas att det fortsätter vara det även framåt. 


TACK SÅ MYCKET för att ni finns, för att ni läser, gillar, kommenterar och stöttar mig och bloggen, mina kära läsare. TACK! 💙💙💙
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Först, Tack själv för att du fortsätter med din blogg.
Jag undrar också varje dag hur du orkar få ut något så som du mår.
De är aldrig tråkiga eller ointressanta inlägg som du gör.
Alla fina bilder som vi får njuta av, roliga bilder att skratta åt.
Och allvar om våra sjukdomar.
Så förminska inte det du gör här.
Jag vet att det tar all ork från dig att ha bloggen kvar.
Men vet också hur mycket bloggen betyder för dig.
Men ställ inga krav på dig själv att det ska vara som för några år sedan.
Det gör ingen annan här.
Så tack igen för din envishet, som vi delar😄
Vi hörs i morgon igen.
Kraamar min älskade hjärtevän.💝❤️🐶❤️🐶❤️👩‍❤️‍💋‍👩😘😘💞🍦☀️🌸🍃🌼🍃🌺💙💙💜💜I-M

Svar: Tack sååå mycket för allt fint du skriver till mig, älskade Ing-Marie! Och tack så mycket för att du läser och kommenterar så fint och för att du bryr dig om mig! Som jag bryr mig om dig. Jag uppskattar verkligen att läsa de omtänksamma du skriver. Tack!
Jag älskar dig, finaste Ing-Marie ❤️❤️❤️
Stora kramar och kärlek ❤️❤️❤️❤️❤️
Hanna Andersson

2 Anonym
skriven :

💝💞💝💞💝I-M

Svar: ❤️❤️❤️❤️❤️
Hanna Andersson