hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 23 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

8/8 är internationella dagen för mycket svårt ME-sjuka

Idag, den 8/8, är en dag då man internationellt uppmärksammar de som är allra svårast sjuk i ME. Denna neurologiska sjukdom, Myalgisk Encefalomyelit, delas in i olika "grupper", den finns i olika svårighetsgrader. Det finns de med ME som kan arbeta och leva ett hyfsat normalt liv och det finns de som är totalt sängliggande och som måste sondmatas.

Ni som läser min blogg vet och förstår att jag hör till den grupp som är svårast sjuk, även om det såklart finns de som är ännu svårare sjuk än jag. Jag sondmatas inte, men ibland (ofta) undrar jag om jag inte snart behöver det med tanke på hur svårt jag har att få i mig mat och dryck. Jag tvättas inte i sängen, men jag duschar inte mer än någon gång i månaden, för att det är så otroligt slitsamt. Jag kommer ut på vårdbesök, men det är inte för att jag egentligen orkar (för det gör jag inte) utan för att jag trots upprepade försök inte får någon läkare att göra hembesök. Enligt min läkare på Gottfriesmottagningen (som ställde ME- och fibromyalgi diagnoser och som jag fortfarande har kontakt med) tillhör jag den grupp som är svårast sjuk i Sverige.

Därför tänder min familj och jag, och förhoppningsvis väldigt många fler runt om i världen, ett ljus för mig och för alla andra som är svårast drabbade av ME. Detta gör vi för att bringa ljus i ett kolossalt mörker som denna svåra sjukdom innebär för den enskilda drabbade och för dennes familj och nära och kära.

Tänd ett ljus och låt det brinna. Låt aldrig hoppet försvinna. Det är mörkt nu, men en dag blir det förhoppningvis lite ljusare igen...

Ni som läser är mer än välkomna att tända ett ljus. För mig och för alla andra med mycket svår ME. Ni får också gärna dela detta inlägg eller på annat sätt sprida kunskap och uppmärksamhet om ME. Det behövs om vi sjuka någon gång ska få våra liv tillbaka. För att det ska börja forskas om ME måste vi sjuka och denna sjukdom uppmärksammas. Idag är den fortfarande mycket okänd trots att så många som cirka 40 000 personer är drabbade enbart i Sverige.

Sängen är min plats. Mitt hem. Sängen är där jag spenderar mina dygn, hela mitt liv. "Liv". Där jag överlever. Sängen är min räddning, utan dem vore jag död för längesen. Sängen är också mitt fängelse. Platsen jag vill lämna mer än något annat, men platsen jag är dömd att ligga i, hela tiden, dag och natt. 

Jag skulle också bli väldigt glad och oändligt tacksam om någon/några av er, mina fina och mycket uppskattade läsare, vill bidra med några kronor till ME-forskningen. Nedan kommer Swish-numret till RME's (Riksförbundet för ME-sjuka) Forskningskonto.
 
Swisha valfritt belopp till nummer: 123 056 33 95 för att bidra till ME-forskningen. Varje litet öre behövs. Den saken är klar! Och många bäckar små...

Tack för att ni läser, kommenterar, stöttar och ger mig uppmuntran och kärlek. 💙 TACK! 💙

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Nilla
skriven :

Jag sätter in en liten peng och tänder ljus och önskar att det snart ska komma en bot till er som är allra sjukast ❤

Svar: Tack så mycket för det, Nilla ❤️ Det hoppas jag med! Mer än något annat!
Hanna Andersson

2 Anonym
skriven :

Lyktan lyser för dig min vän❤️. Du finns alltid i mina tankar.❤️❤️❤️💙💙💙🕯🕯Varmaste kramar och all kärlek till dig min kära vän. Lyktan lyser alltid för dig, utom när jag har 32 grader på mitt rum.😘😘😘🙋‍♀️🙋‍♀️

Svar: Tack så mycket för det, min fina vän ❤️❤️❤️ Detsamma, kära du! Jag tänker på dig så mycket och du finns alltid med mig i hjärtat! ❤️❤️❤️
Massa kramar och kärlek tillbaka till dig, min kära vän ❤️❤️❤️❤️💙💙💙💙😘😘😘😘
Hanna Andersson

3 Anna. T
skriven :

Såklart jag kommer tända ett ljus för dig o ni andra som tyvärr har drabbats av denna vidriga sjukdom ❤❤❤❤
Tack själv för att du kämpar och delar med dig och berättar och sprider information om dina kroniska sjukdomar ❤😘😍 swishat till ME-forskningen i ditt och bloggens namn ❤❤
Tack Hanna för att du finns och kämpar för alla som finns i din närheten ❤❤❤ massa kramar och kärlek ❤❤❤

Svar: Tack så mycket för det, fina vän ❤️❤️❤️ Åh tack så hemskt mycket för det och för det fina du skriver ❤️❤️ TACK ❤️❤️❤️
Tack för att DU finns och tack för att du läser, stöttar och alltid skriver så fint! Det betyder mycket för mig ❤️❤️❤️
Massa kramar och kärlek till dig, kära du ❤️❤️❤️
Hanna Andersson

4 Magnus
skriven :

Hej Hanna! Vi tänder ett ljus för dig ikväll. Det är beundransvärt och starkt att du fortsätter skriva om hur du har det. Vi tänker på dig!

Svar: Hej Magnus! Tack så mycket för det!
Tack! Jag skriver inte varje natt, men några nätter i veckan. Skrivandet är så viktigt för mig!
Tack <3
Hanna Andersson

5 Linnea
skriven :

Jag har självklart tänt ett ljus för dig, Hanna! Kram!

Svar: Tack så mycket! Kram
Hanna Andersson

6 Anonym
skriven :

Swishat en liten peng och tänker på dig! / Lotta

Svar: Tack så mycket, Lotta! Jag tänker på dig med! ❤️
Hanna Andersson