Det är så konstigt tyst här hemma nu när mamma och pappa inte är här. Lina och Trisse har visserligen snarkat gott båda två hela natten men för övrigt är det tyst. Ibland tror jag nästan att Lina är en femtio årig gammal gubbe och att Trisse är en "trubbnosig" engelsk bulldog, så mycket som de snarkar! Jag brukar vara vaken mer eller mindre hela natten och hör alltid när mammas och pappas väckarklocka ringer 05.40. Sedan ligger jag och lyssnar på när de gör sig i ordning i badrummet och slamrar med disk i köket och äter frukost vid matbordet. Jag hör varje steg de tar, tills det att pappa låser ytterdörren och de åker/cyklar iväg till jobbet och det blir tyst igen. Men imorse ringde ingen väckarklocka och ingen slamrade med disk i köket. Det var helt tyst. Bortsett från Linas och Trisses snarkande, såklart. Konstigt, men skönt. Jag hoppas mamma och pappa får en underbar dag i skidbacken och att de vilar upp sig och njuter av tiden borta från sin sjuka dotter. Jag hoppas även att de inte bryter några ben. Räcker gott och väl med en invalid per hushåll...!