hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Föräldrarna är åter och bara massa vila!

Nu är mamma och pappa hemma igen! De kom hem igår kväll, lite tidigare än väntat. Trots svår yrsel, denna ständiga yrsel, tog jag på mig ett par byxor och följde med och hämtade dem. Lina körde fram bilen så jag bara behövde gå några få meter. Det var roligt att se Trisse bli så uppspelt och lycklig när han fick syn på sin mormor och morfar. Med hela familjen samlad är han som lyckligast! Jag var glad jag också, fast på ett mer samlat och mindre överväldigande sätt. Nu har de inga fler resor inbokade den närmsta tiden, vad jag vet, så nu får vi dras med varandra. Även om det låter mycket mer när alla är hemma och min hjärna vill explodera av minsta ljud och minsta rörelse är jag väldigt glad att de är hemma igen. Jag har saknat dem!

Det känns konstigt att vi inte ska ha bonusvovvarna hos oss idag. Men nu är det ändring av schemat ett tag framåt så vi ska ha dem imorgon istället. Så idag blir det bara Trisse jag får som sällskap i sängen. Men han duger gott och väl. Först lite frukost, sedan tillbaka till sängen. Idag har jag inget inbokat, vilket är väldigt skönt. Bara vila, vila och ännu mer vila. Att jag inte vilar ihjäl mig...!

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: