hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 22 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Nu är hon inlagd, min syster

Hej igen! Lina som skriver igen.
Jag ska uppdatera er som läser på Hannas situation. Hanna har nu blivit flyttad, efter tolv timmar på en brits på akuten, till en vårdavdelning. Skönt att hon har kommit till ett rum och fått en riktig säng, eller riktig och riktig, en sjukhussäng är ju inte direkt jättebekväm och någon hjälp med smärtlindring får hon inte.
Men sängen är förhoppningvis bättre än en brist. Tyvärr har hon kommit till en sal med fyra personer. Det är ju verkligen inte bra i ME-perspektiv då det blir mycket ljud och stök och stoj. Men är ju som det är. Man kan ju inte direkt välja sådant så är ju bara att försöka hoppas på att hennes rumskompisar är tysta och lugna inatt så Hanna förhoppningsvis kan sova.
 
Hon blir kvar på sjukhuset för att två saker ska bli gjorda. Dels ska ett EEG göras. (EEG är motsvarigheten som när man gör EKG på hjärtat). Dessutom är tanken att läkaren som har ansvar för Hanna nu på avdelningen ska ringa och konsultera en neurolog för att få hjälp. Vad blir nästa steg? Skickas hon till Sahlgrenska, blir hon kvar på Kungälv eller blir hon hemskickad?  Oavsett har detta redan tagit så extremt mycket på Hannas kropp och hjärna och att utsättas för ännu mer kommer bara göra henne ännu sämre i ME:n. Så vi får hoppas att undersökningen och konsultationen som ska göras imorgon kommer något bra av. Att det leder till något.
 
Om inte annat skrivs det nya journalanteckningar och alla de som skrivs skickas till Neurologen Sahlgrenska så att de där blir uppdaterade och förhoppningsvis kan det kanske skynda på processen lite. Blodprover är tagna och var bra. Alltid något. Om det är något vår familj har blivit bra på efter alla dessa år av sjukdommar är det att hitta de små ljusglimtarna när allt annat är mörk.
 
Jag känner mig extremt orolig just nu. Kan inte sitta still och vill bara få hem min älskling. Hon har ju spenderat otroligt många nätter på sjukhus genom hela livet. Men hon har aldrig sovit en natt själv. Mamma har alltid varit med och fått en extra säng och sovit med henne. Det är en av alla fördelarna med att ligga inne på barnavdelningar. Nu är hon vuxen och får på den punkten klara sig själv. Men både jag och mamma var väldigt tydliga med att säga till personalen på avdelningen att blir Hanna minsta snurrig, orolig och får ett så kallat "anfall" så måste de ringa oss så vi kan komma dit till henne.
 
Tyvärr är det ju inte bara den fysiska aspäkt i denna situationen utan också den psykiska. Efter alla år av inläggningar på sjukhus åt höger och vänster och runt 30 operationer och så mycket övergrepp och "misshandel" av vården i åratal har Hanna fått svår PTSD på grund av det just nämnda. Att då sova på sjukhuset i den hemska miljön och nu dessutom själv för första gången är alltså milt sagt skitjobbigt. Så det är inte konstigt alls att jag är orolig och tycker att det känns så otroligt jobbigt att min älskade Hanna ska behöva gå igenom det här.
 
Hon skickade en bild förut. Helt sönderstucken stackaren. Någon PVK gick inte att få dit, men några provrör blod fick de fram i alla fall. 
 
Jag hoppas just nu är att Hanna kan få en så bra natt som det bara går och att undersökningarna blir gjorda imorgon. Det skulle verkligen behövas lite medvind just nu.
 
Vi fyra här hemma, jag mamma, pappa och Trisse (och imorgon två till för då kommer Tyra och Tjorven) tänker så på vår Hanna och saknar henne. Men snart är hon hemma igen (och kan ta över bloggandet igen! Tycker dock att jag har varit en bra vikarie! ;)) och det längar vi efter. Nu ska jag försöka sova, det behövs för det tar på krafterna att vara orolig tvilling, bästa kompis och fru.
 
God natt älskade Honey. Sov sött och dröm och vovvarna. Och mig också såklart.
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anki johansson
skriven :

Åh hjälp vad orolig jag blev nu. Jag och Hanna pratar regelbundet och delar våra sjuka liv tillsammans...
Det blev en klump i magen på mig nu. Hoppas dom finner hjälp åt henne. Förstår att du är jätte orolig lina 😱❤️
Jag hoppas och ber att hon blir bättre. Stora varma kramar ❤️ hälsa till henne från Anki

Svar: Det förstår jag att du blev Anki. Det är jag också, hela familjen med såklart. Ja, du är en så fin vän och jag är så glad att jag har dig att dela allt med. Synd bara att vi träffades tack vare att vi båda är så sjuka :(
Tack för ditt stöd Anki <3 Tänker på dig med. det vet du <3 Kramar
Hanna Andersson

2 Heléna
skriven :

Du är en jättebra bloggvikarie Lina och jag förstår din oro! Håller både tummar och tår för att finaste Hanna ska få sova gott inatt och att undersökningarna i morgon ska gå bra så hon snart är hemma hos er igen! Många stora kramar till er båda två <333

Svar: Visst är hon det, Lina. Hon har dock inte lärt sig eller inte helt fått tillstånd att svara på kommentarer, så det gör jag lite pö om pö när jag orkar. Tack snälla rara du <3 Fick hyfsat med sömn förra natten och hoppas på sömn även denna. Hela dagen är dock en minneslucka, men mer om det imorgon. Då är Blogg-vikarien Lina igång igen! ;)
Många stora kramar från oss <333
Hanna Andersson

3 me alltidvila
skriven :

Förstår att ni alla är oroliga. Hoppas Hanna får sova inatt och vara attack fri. Det är verkligen dags för lite medvind nu... <333

Svar: Vi är oroliga allihop. Förra natten kunde jag sova hyfsat, har inte kunnat somna än denna natt, men klockan är inte så mycket än, så hoppet finns fortfarande! Ja, det är dags för lite medvind nu, det tycker jag med! Kramar <333
Hanna Andersson

4 Netti Starby
skriven :

Vad fint skrivet av dig och Hanna har verkligen lyckan som har dig. Hoppas att allt kommer gå bra för henne och jag förstår din oro. Många kramar till dig och Hanna! <3

Svar: Lina skriver väldigt bra, jag är så tacksam att hon uppdaterar här nu när jag inte orkar. Jag lägger dock lite energi nu på att svara på kommentarer då jag ändå inte kan sova. Men själva bloggandet får Lina hjälpa mig med nu! Många kramar från oss <3
Hanna Andersson

5 Lotta
skriven :

Tack snälla för uppdateringen. Hoppas verkligen att man kan hitta vad det är som orsakar dessa nya symptom!
Skickar många varma kramar till Hanna! 🌸❤️🌸

Svar: Det är väldigt bra även för mig att Lina uppdaterar eftersom nästan hela mina dygn förvandlas till minnesluckor. Tack för att du läser Lotta! Kramar
Hanna Andersson

6 Nilla
skriven :

💖💖💖

Svar: <3 <3 <3
Hanna Andersson

7 Katarina
skriven :

Hej Lina! Vill bara säga att du är otroligt duktig att skriva här i bloggen! (Det ligger nog i generna då ni båda skriver så bra ; ) Varmt tack till dig som uppdaterar oss. Kram

Svar: Visst är Lina duktig på att skriva! Det ligger nog i generna som du säger! ;) Kram
Hanna Andersson