hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 22 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, fyra diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Fördröjd undersökning och ett besök som jag hoppas inte faller i glömska

Hela denna dag har varit en stor minneslucka med endast några få glimtar som jag kan se tillbaka på och faktiskt minnas. Tydligen var jag helt borta imorse och sedan har jag haft återkommande stunder då jag varit helt borta. Jag minns till exempel inte att mamma var här och åt lunch med mig. Jag minns inte att jag ramlade igen (jag ramlade även igår på akuten). Min balans är så gott som obefintlig och jag kan inte stå upp utan att någon håller i mig, en mindre ta ett steg. Så fort jag vill ha lite vatten eller gå på toa måste jag ringa på klockan för att få hjälp. Jag har sovit mer eller mindre hela dagen, så otroligt skönt. Kan inte förstå att jag faktiskt kunnat sova i och med att jag har haft en så lång period av extrem sömnbrist. Kanske har den brutits, kanske är det tillfälligt?
 
Jag har varit väl övervakad hela dagen och både min sköterska och två stycken läkare har sett mig i mitt förvirrade tillstånd och vi kan väl alla enas om att det är allt annat än normalt. Planen var att jag skulle få göra en EEG idag här på Kungälvs sjukhus, men den enda person som utför den undersökningen är hemma sjuk hela veckan. Så det blir till att åka liggande sjuktransport fram och tillbaka till Sahlgrenska för att göra undersökningen där. Sedan måste jag ligga inne tills de fått svar på EEG:en och den kanske inte ens blir gjort imorgon, utan väntan kan bli längre än så. Men det är bara att härda ut. Eftersom jag ständigt glömmer bort vad som sker omkring mig och har noll tisduppfattning upplever jag inte att tiden går så långsamt. Och jag har sovit det mesta hittills sedan jag kom hit med ambulansen igår, så det är skönt. Men som sagt konstigt att minnesluckorna fortsätter trots att jag sover så mycket och börjar ta igen sömnbristen.
 
Mamma, pappa och Lina var nyss här och besökte mig. Jag upplever att jag är hyfsat klar i huvudet just nu, men känner hur det börjar gröta ihop sig. Så jag ska lägga bort datorn och vila nu. Jag är rädd att besöket från min älskade familj kommer gå i glömska som allt annat. Men jag hade trevligt just då i alla fall och kan gå tillbaka och läsa detta om jag nu glömmer att Lina, mamma och pappa var här. Jag saknar dem redan. Lina tog med sig en servett jag legat och hållit i handen och ska ge Trisse så han får nosa på den. Undrar hur han kommer reagera. Om han känner att det är jag och om han saknar mig lika extremt mycket som jag saknar honom?! Älsklingen. Mamma kommer snart hem igen. Hoppas jag. Och dig glömmer jag inte. Inte mer än tillfälligt åtmisntone! ;)
 
Den här servetten som doftar Mamma 2 (jag) fick Trisse med sig hem till sig från sjukhuset. Så känner han förhoppningsvis att jag är med honom, även om jag inte är fysiskt där med honom just nu.
  
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Bella
skriven :

Hoppas dom hottar något på EEG:n! Förstår att det måste vara otroligt jobbigt att vara inneliggande, men samtidigt så är det kanske för det bästa i slutändan. Kram!

Svar: Det hoppas jag med, men jag tror tyvärr inte det. Vad som brukar upptäckas på EEG är t ex Epilepsi och liknande störningar och det skulle förvåna mig enormt om det är något sådant jag har. För jag har inte alls de symtomen. Steg ett är att komma iväg till Sahlgrenska för att göra EEG, hoppas det blir gjort så snart som möjligt!
Det är en väldig påfrestning. Har haft en riktig dipp mentalt nu ikväll, PTSD:n efter alla års misshandel av vården gör sig påmind om jag säger så...! Men det är "bara" att härda ut. Kram
Hanna Andersson

2 ME alltidvila
skriven :

Skönt att du fick sova och hoppas det fortsätter så. Massa styrkekramar fina kämpe <3

Svar: Ja, jösses så mycket jag sov det förra dygnet! Är helt chockad över det! Men sååå skönt, så jag klagar inte! Nu ska jag bara kunna sova denna natt också! Massa kramar fina du <333
Hanna Andersson

3 Anonym
skriven :

Oj, vad är det som händer? Har inte läst här på kanske en vecka och det redan illa tillståndet har förvärrats betydligt. Hoppas av hela mitt hjärta att de kommer hitta vad som sker med dig och att de kan hjälpa dig på något vis.

Svar: Ja, det kan man verkligen undra! Mitt tillstånd har absolut förvärrats, frågan är bara vad den bakomliggande orsaken är. Varför jag får minnesluckor, blir tillfälligt frånvarande och får en liten personlighetsförändring som i små "attacker" vet vi inte än. Men det är därför jag är inlagd på sjukhus nu, så att orsaken förhoppningsvis kan fastställas och göras något åt! Tack så mycket <3
Hanna Andersson

4 Annika Danielsson
skriven :

Hej Hanna och Lina!

Jag börjar med att skicka adressen till RME Väst. Klistrar in den info längre ned.
Sedan har jag skrivit till Hanna Larsson (har ME) och hon skulle luska lite om det är någon från RME Väst som kan komma till sjukhuset och informera personalen på avdelningen Hanna ligger på.

Allt för att underlätta för Hanna men även för er Lina och mor och far.
Ni alla är under tillräckligt stor press för att ni oxå ska behöva informera personal om ME.
Kram Annika

RME Väst
Mellangatan 1
413 01 Göteborg
E-post: vast@rme.nu
Telefon: 031-16 10 60 (V g lämna ett meddelande på vår telefonsvarare. För närvarande har vi inga fasta telefontider.)

Svar: Tack för all info, Annika, det uppskattar jag! <3 Kram <3
Hanna Andersson

5 Heléna
skriven :

Jobbigt att du ska behöva åka iväg för att de ska kunna ta EEG, men det är bra ändå att de ska göra undersökningen <3 Hoppas du snart får komma hem igen finaste Hanna <333 Trisse måste undra vart du har tagit vägen <3 Kryakramar i massor finaste Hanna <333

Svar: Ja, det var en jobbig resa som tog enormt mycket energi av mig och gav mig både svårare ME-symtom (så kallad "krasch") samt en minneslucka på flera timmar. Klockan ringde på 06.00 imorse och det är alldeles för tidigt för min "gamla" kropp och halvdöda hjärna att vakna till. Men besöket gick bra och det är skönt att ha det gjort! Nu är jag hemma på permission, men är fortfarande inskriven och ska tillbaka till avdelningen senast på söndag kväll.
Massvis med kramar till dig, finaste Helena <333
Hanna Andersson

6 Grethe Hagen Sundbom
skriven :

Lille elskede Hanna 💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙 Tenker på deg og din familie 💙💙💙💙💙 Veldig godt å se at du orker å skrive litt 💙 💙 💙 💙 💙 💙 Men du må tenke på deg sjöl nå, så du orker med alle undersökninger!! 💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙💙 STÅ PÅ JENTA MI 💜💜💜💜💜💜 Varm klemz fra Grethe 💜💜💜💜💜💜

Svar: Massa kramar och kärlek till dig, snälla rara Grethe <3 Lika många hjärtan tillbaka till dig och tack för dina tankar och dina fina kommentarer <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
Hanna Andersson

7 Annika%20Danielsson
skriven :

Hej igen!
Har nu fått kontakt med RME Väst. De vill att någon anhörig ringer till deras telefon så det får direktkontakt OM Hanna vill och behöver hjälp med info till personal. Det finns information att skriva ut på www.rme.nu för sjukhuspersonal. Här hittar ni den: http://www.rme.nu/om-me-cfs/for-vardgivare
Kommer att följa bloggen och jag håller alla tummar och tår att en EEG görs idag torsdag.
Och jag ville bara underlätta för er som anhöriga och för Hanna så att hon inte blir ännu sämre i ME:n....
Kram till er alla fyra

Svar: Hej igen Annika! Tack så mycket, jag uppskattar att du lagt ner tid och energi att luska fram info till oss. Det var väldigt gulligt gjort! Nu är jag hemma på permission över helgen och som det ser ut nu så ligger jag ensam på en två-sal, så läget är betydligt lugnare nu än när jag låg på en fyra-sal, tack och lov! Kunskapen om ME bland personalen är såklart skrämmande låg, men det är knappast förvånande, tyvärr.
Kram <3
Hanna Andersson