hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 22 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

En lugn dag slog över till en vanlig helvetes-kväll...

Denna dag har som vanligt spenderats i sängen för min del. Jag har som mest haltat till och från toan och ätit lunch halvliggande i sängen. Pratade med min mage/tarm-läkare i telefon en stund och vi kom fram till att jag ska prova en ny medicin som förhoppningvis kan stabilisera min mage något. Den är riktigt dålig, blir sämre och sämre, som allt annat.

Jag har varit ensam hela dagen fram tills för en stund sedan. Lina och Trisse har varit hos Trisses trimmare, så nu är vår lille pojk nyfriserad och fin!

Så här stilig blev han, herr Trisse! ❤️

Mamma och pappa har varit iväg med två vänner och paddlat kajak runt Koön, ön som ligger innanför Marstrand, som ligger ca 20 min med bil från oss. Härligt att vid kusten! I alla fall för de som kan vara ute och njuta av de kala klipporna, saltvattnet, tången och havsbrisen.

Nu är det fullt hus här igen när de andra är hemma och jag som faktiskt haft en ganska okej (alltså lite mindre katastrof än vanligt) hjärnan-dag är nu helt sönderstressad i huvudet av alla ljud. Det slog över på fem minuter och nu är pulsen skyhög och adrenalinet fullkomligt forsar runt i min stressade, utmattade kropp. Kvällen kommer alltså bli lika underbar som alla andra. MEN, jag fick i alla fall en lite mindre helvetisk dag med lugn och ro i min ensamhet, så det får jag vara glad för. Och tro mig, det är jag.
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Katarina
skriven :

Så jobbigt för dig med magproblemen. Hoppas, hoppas att den nya medicinen ska kunna göra din mage bättre. Förstår att du haft det lite skönt i din ensamhet under dagen, så trist bara att vi ska vara så känsliga för lite liv och rörelse runt oss. Ingen kan nog förstå detta som inte lider av ME...
Så fin din pojke blev efter trimningen! Kramar fina vän <333

Svar: Ja, det är framförallt jobbigt att mage/tarm-problemen eskalerar hela tiden. Det räckte som det var för något år sedan. Det hoppas verkligen jag med! Lina var inne i stan förut och hämtade ut den åt mig så jag börjar imorgon. Håll tummarna för mig <3
Ensamheten är på ett sätt tråkig, men också väldigt, väldigt skön och så välbehövlig!
Det är bland det jobbigaste med den förbannade ME:n, hjärnans överkänslighet mot alla stimuli. Nej, ingen annan kan förstå det.
Visst blev han fin, vår lille pojk <3
Kramar fina vän <333
Hanna Andersson