hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 23 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Trisse saknar sin manliga kollega och bästa famnen att ligga i! 🐶❤️

Pappa var på utbildning med sitt jobb hela gårdagen och stannade över på hotell för att fortsätta utbildningen idag. Vi saknade honom hela familjen igår, vi är ju vana vid att han kommer hem på eftermiddagen efter han slutat jobbet. Trisse var nog den av oss som saknade pappa mest. Först blev Tyra och Tjorven hämtade och då blev det tydligt för honom att hans morfar, manliga kollega i familjen och förebild inte var hemma. Vem skulle han nu ligga på rygg i knät hos? Till råga på allt glömde Lina och jag att ge honom kvällsmat, han fick mat en timma sent, det hade hans morfar aldrig glömt. Trisse saknade alltså sin morfar av många olika anledningar.

Det är så här vi är vana vid att se dem, Trisse och pappa. Inte konstigt att Trisse saknar sin morfar, han har ju den mysigaste famnen att ligga och mysa i! 🐶❤️

Gissa om han kommer bli glad när pappa kommer hem efter jobbet idag?! Det kommer vi andra också bli, såklart. Vi har saknat honom hela högen. Men jag tror det är bra att vara ifrån varandra och få sakna den andra lite. Det gör att man uppskattar tiden man har tillsammans lite mer. Om ändå Trisse förstod det och såg det på det sättet...! ;)

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: