hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och Àr 22 Är gammal. Mitt liv Àr inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla Àr svÄra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fÄtt efter mÄnga Ärs sökande efter orsak för min kropps dÄliga mÄende. Jag har ocksÄ segmentall rörelsesmÀrta i ryggen, sju diskbrÄck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det Àr med andra ord ingen dans pÄ rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har sÄ mycket positivt och sÄ mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och tvÄ bonushundar, familj och vÀnner betyder allt för mig. Detta Àr lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Kan vi inte strunta i helgen?! 😳

Jag önskar sÄ att jag kÀnde mig glad att det Àr helg. Men jag kÀnner tvÀrt om. Det Àr verkligen ingen höjdare med helg. Det Àr helt Àrligt vÀldigt jobbigt nÀr alla Àr lediga. Ljudvolymen Àr aldrig sÄ hög som pÄ vardagskvÀllarna och helgerna och pÄ helgerna lÄter det extra mycket under lÄng tid- morgon till kvÀll. HjÀrnan Àr helt sönderstressad fredag kvÀll till söndag kvÀll och sÄ kan ÄterhÀmtningen börja sÄ smÄtt pÄ mÄndag morgon.

PÄ helgerna stÄr tv:n pÄ mest hela dagen. TvÀttmaskiner körs, familjen gÄr (klampar) runt och lÄter allmÀnt mycket. Kanske fÄr de andra besök, nÄgot jag hör frÄn mitt sovrum men inte orkar delta i. Samtidigt försöker jag överleva, klara av att andas och existera. Det Àr inte lÀtt. Det Àr ren tortyr. Jag inser sjÀlv att jag lÄter negativ och det Àr jag ocksÄ.

Helgerna var nĂ„got jag lĂ€ngtade till förr, jag sĂ„g fram emot helgerna. Fredag kvĂ€ll och lördag förmiddag var bĂ€sta stunderna pĂ„ hela veckan. Som jag saknar det! Att vara ledig och hitta pĂ„ saker tillsammans med familjen. Vara ute, ta en promenad och fika. Åka till mormor och morfar. Hitta pĂ„ nĂ„got annat kul. Utnyttja tiden, leva. Helgerna Ă€r fortfarande viktiga för resten av familjen, framförallt för mamma och pappa som arbetar heltid och som behöver sin ledighet. Men för egen del skulle jag hellre slippa helgen. Det trodde jag ALDRIG i hela mitt liv att jag skulle kĂ€nna. TĂ€nk sĂ„ tiderna kan förĂ€ndras. Och försĂ€mras.

Namn:
Kom ihÄg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Bella
skriven :

Åh vad jobbigt att behöva kĂ€nna sĂ„.. finns det inget som kan underlĂ€tta för dig? En promenad i en tystare miljö eller att göra nĂ„got du verkligen gillar? Kramis!

Svar: Det Àr vÀldigt jobbigt att ha en sÄ kÀnslig hjÀrna. Jag vill verkligen förtydliga att detta inte handlar om Ängest eller liknande. Detta Àr nÄgot helt annat som har med ME (en svÄr, mycket funktionsnedsÀttande neurologisk sjukdom) att göra. Att ta en promenad har jag inte kunnat göra pÄ mÄnga Är, tyvÀrr. Nu Àr det rullstol som gÀller sÄ fort jag ska ut. Kram <3
Hanna Andersson

2 Lotta
skriven :

Har du provat brusreducerande hörlurar 🎧? Med sĂ„dana blir det knĂ€pp tyst. Dyra tyvĂ€rr. Jag har provat min dotters och dom funkar bra men jag klarar inte av trycket runt öronen. Kram 🌾

Svar: Nej, jag har inte provat sÄdana men har lÀst om andra med ME som tycker de Àr bra. Synd bara att de Àr sÄ dyra! SÄg att de kostar flera tusen kronor. Som hittat! Hehe. Har ocksÄ vÀldigt svÄrt för sÄnt som sitter Ät och trycker, fÄr huvudvÀrk direkt. Kram <3
Hanna Andersson