Efter att Hollie blev utskriven och fick komma hem från djursjukhuset i söndags eftermiddag, efter två dygn på sjukhuset, var hon helt slut.
Hon sov som en stock resten av söndagen och på natten till måndagen sov hon stenhårt och snarkade, vilket jag aldrig hört henne göra tidigare.
Det är jobbigt och energikrävande att ligga inne på sjukhus och det är väldigt jobbigt och energikrävande att inte må bra. Det är vi många kroniskt sjuka som kan skriva under på.
Hollie får inte springa lös utan bara gå koppelpromenader. Det tycker hon är hemskt tråkigt. Hon älskar att springa och behöver få springa för hon har så mycket energi.
Hollie verkar må bra och är sig själv just nu. Men vi känner att det är något mer än magkatarr (som de diagnostiserade henne med i helgen) som är fel på henne.
Magkatarr borde inte påverka puls och andning mm som varit påverkat hos Hollie.
Sofia och Hollie har tid på Blå Stjärnan imorgon för ultraljud av både hjärta och lungor. Det känns bra att de inte bara släpper henne utan att de vill fortsätta undersöka henne lite till.
Vi, familjen, känner och märker på Hollie att hon inte är helt okej. Det svåra är bara att komma fram till vad det är som är fel på henne, vad som är orsaken till att hon inte mår bra och att hon stundtals inte är sig själv.
Fortsättning följer...! Jag skriver och uppdaterar er, mina kära läsare, när jag vet mer om Hollie och hennes mående!
Våra små älsklingar, våra hjärtan, vårt ALLT. Hollie och Trisse. 🐶❤️