hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Nu har jag äntligen varit hos Lina och Sofia i deras nya, fina lägenhet! ❤️

Igår morse/tidig förmiddag var Trisse och jag, och mamma och pappa också såklart, iväg och hälsade på Lina och Sofia i deras nya, gemensamma lägenhet.

Det var första gången jag var där! Trisse har varit där en gång innan. Mamma och pappa har varit där ett flertal gånger, när de flyttade samt andra gånger när de varit där och hjälpt till och grejat. 

Det var anledningen till att Trisse och jag åkte med igår, mamma och pappa skulle till dem med lite grejer samt för att sätta upp hyllor osv. 

Att bara åka in till stan, från landet, var en otrolig kraftansträngning. När vi kom fram och in i lägenheten gick runt några steg och kikade och kollade hur fint de har det. 

Sedan gick jag och la mig och vilade i deras säng någon timma innan jag tvingade mig upp till soffan för att fika. 

Efter fikat vilade jag igen innan mamma, pappa, Trisse och jag åkte tillbaka ut till landet. Väl hemma i stugan igen kollapsade jag i sängen. 

Det var roligt att se deras hem, de har verkligen en väldigt fin lägenhet. Allt är inte klart än men jag tycker att de har kommit en bra bit påväg och allt ser jättebra och fint ut såhär långt. 

Jag är otroligt glad för Linas och Sofias skull! De betyder allt för mig, båda två, och att de har det bra och är lyckliga tillsammans i sin nya, fina lägenhet gör mig otroligt glad! ❤️❤️❤️

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Så roligt för dig att du kunde åka dit. Även om du vet hur det går efteråt. Spännande att se lägenheten. Var det trappor som du måste gå i, och klarar du det överhuvud taget?
Jag åker till mamma en gång om året, när hon fyller år. Får ligga i hennes sköna säng när jag är där. Min dotter har jag inte varit hos sen hon flyttade från huset hon bodde i. Det är ca 10 år sedan. Det är två trappor upp till henne. Sonen var jag till för 6 år sedan. Inte alls roligt och som jag tänkte mig en gång i tiden. Roligt att du orkade berätta idag trots kraschen.Nu får du ta det lugnt ett bra tag. Kramar❤️❤️🐶❤️❤️🤗👩‍❤️‍💋‍👩💞💙💙I-M

Svar: Svar på din fråga, älskade du: det finns både trappor och hiss till deras lägenhet. Och tur är väl det! Om det enbart hade funnits trappor hade jag inte kunnat hälsa på dem, absolut inte! Det är helt nödvändigt att jag har min rullstol som jag åker i som ngn kör- oftast pappa, samt att det finns en hiss där. Det hade verkligen INTE gått annars. Stora, varma kramar till dig älskade, finaste Ing-Marie! Jag älskar dig, min starka MEdkämpe! <333 <333
Hanna Andersson

2 annicaslivvidhavet.blogg.se
skriven :

Vad roligt att höra att du har kunnat vara iväg på äventyr 😀