hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Jag mår helt, totalt och fullkomligt uselt och det är så svårt att fortsätta kämpa och stå ut 😔🤕

 
Så sant som det var sagt (nerskrivet)...! 
 
Januari är alltid en svår och tuff månad för mig. Den känns så väldigt lång och lite ängslig på något vis. Julen är över och Nyår likaså. Kvar är början på ett helt nytt, väldigt långt år som jag inte vet hur jag ska klara av att ta mig igenom. 

Det blir svårare varje år. Dels för att jag fortsätter att bli sämre, jag fortsätter att bli sjukare och sjukare i bland annat ME:n. Det gör att det blir svårare att fortsätta klara att stå ut och överleva.
 
Det andra som gör att det blir svårare och svårare att stå ut och försöka överleva ännu ett år är just DET. Att det handlar om ÄNNU ett år. Det är tufft att stå ut och det blir bara svårare och svårare för varje år. 
 
I december hade jag varit sjukpensionär (som man sa förr) i åtta år. ÅTTA år! Jag fyllde nyss 26 år, i november. 

Det är inte helt enkelt att fortsätta stå ut med allt. Det är absolut inte alls enkelt. Och det blir bara svårare och svårare för var år som går och just januari är en extra tuff månad, tycker jag. 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: