hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Vi ME-sjuka är inte enbart toleranta mot att röra oss och vara aktiva, utan vi är dessvärre också intoleranta mot att LEVA...! 😔🤕


 
Att träna är någonting som ME-sjuka inte kan göra då det gör oss sämre och till och med, i värsta fall, kan göra oss permanent försämrade. 

ME är troligtvis den enda sjukdom i världen som gör att man blir sämre utav träning och överansträngning. För visst är det i regel alltid bra att röra på sig och vara aktiv och träna.
 
Men som sagt så är det INTE det om man har ME och det gör ME till både en otroligt sällsynt sjukdom, men också till en otroligt komplex och komplicerad sjukdom.
 
ME räknas som en av, för att inte säga den mest komplexa och komplicerade sjukdom som existerar på vår jord. Och just detta att man blir sämre samt riskerar även permanent försämring av att röra sig, vara aktiv och träna är en av de många orsakerna till varför denna sjukdom är så extremt komplex och komplicerad som den är. 

Jag tycker att dessa två bilder i dagens blogginlägg är roliga, de har humor. Men kopplat till ME så är de inte lika roliga längre på grund av att det dessvärre är så riskfyllt för oss ME-sjuka att vara aktiva och röra på oss. 

För faktum är att det till och med är svårt, och rent omöjligt för oss som är svårt-mycket svårt ME-sjuka, att leva. Vi ME-sjuka är inte bara intoleranta mot att röra på oss och vara aktiva. 

Nej. Vi ME-sjuka, framförallt vi som är svårast sjuka, är intoleranta mot att LEVA. Så illa är det. Vi kan på vår höjd ÖVERLEVA med olika grader av lidande. Men dessvärre och sorgligt nog inte mycket mer än så. 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

😢Önskar Så att min läkare och chefen på VC läste precis det du skrev. De vet absolut ingenting. om ME. Ändå uttalar de sig som de vet. Att träna, gå till sjukgymnast mm. Vet inte hur det blir för mig och sjukvård i framtiden. Under tiden blir jag bara sämre. Mediciner är ett svårt ämne att prata om. Men om jag inte kan stoppa de allra värsta smärtpåslagen blir det bara värre. Men de förstår de inte. Vet mycket väl farorna med starka mediciner. Läkare har genom åren stoppat i mig så mycket och starka mediciner. Sen skrivit ut mig. Så jag har trappat ut alla på egen hand. Det vet du hur hemskt det är. Jag tror inte att jag hade blivit fullt så dålig som jag är om jag inte gått hos så många sjukgymnaster. Kände att det inte var bra.Men på den tiden kunde jag inte sätta ord på vad som var fel. Tack för dina beskrivningar om hur det är att leva med ME, och vilken svår sjukdom det är. Du borde skicka in både text och bilderna till Läkartidningen. Kanske någon läser och lär. Tack min älskade stora kämpe ❤️🙏❤️👩‍❤️‍💋‍👩😘🐶❤️💙💙💙I-M

Svar: Det önskar jag med att de kunde göra, så kanske de kunde lära sig något och få förståelse för hur det är att vara i vår situation. De har ingen kunskap och ingen förståelse. Och ändå tror de sig veta bättre nä vi som lever med sjukdomen varje dag. Inte klokt! Det är samma för mig, jag hade aldrig blivit så sjuk om jag inte hade lyssnat på alla läkare, sjukgymnaster mm som trott sig veta vad jag behöver för att bli bättre. istället har det bara haft precis motsatta effekten. Tack, fina för dina ord <3 Kramar till dig älskade I-M <333
Hanna Andersson