Så tråkigt att höra att du mår ännu sämre än vanligt. Det är verkligen trist att minsta lilla sak får oss ME-sjuka att må sämre. Hundar är verkligen en stor tröst. Jag har haft min hund i sju år. Tyvärr har han drabbats av problem med njurarna och har en knöl som växer. Dessutom får han anfall som de inte vet om det är epilepsi eller en hjärntumör och han får många mediciner. Förra veckan blev han helt förlamad och låg på rygg och tittade med sina fina ögon på mig. Jag ringde storgråtande till veterinären precis när de skulle stänga. Min första tanke var att han måste få somna in, jag vill inte att han lider. Bestämde trots allt för att vänta till morgonen. Fram på natten piggade han på sig och vi kunde avboka tiden. Du om någon förstår nog min oro. Kram Lena
Kramar till dig och lille Trisse 🤗💕/Helene K
Förstår dej! Bor ensam men känner mej för det mesta inte ensam. Har min mamma,systrar och syskonbarn. Pga. coronan kan jag inte gå till mitt arbete. Känner mej ensam och saknar mina arbetskompisar.
Sover för mycket och slarvar med mat och motion. Längtar efter att kunna gå tillbaka till en normal vardag.