hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Det finns såklart också fördelar med helgerna när hela familjen är hemma!

I söndags på morgonen kom det ut ett inlägg där jag skrev att helgerna är så mycket tuffare att genomlida och stå ut med än vanliga vardagar. Det på grund av att ljudvolymen är så otroligt mycket högre på helgerna när hela familjen är hemma och de rör sig och grejar och sysslar med olika saker jämfört med hur tyst och lugnt och skönt det är för min extremt ljudkänsliga hjärna på varadagrna när det bara är Trisse och jag som är hemma. 
 
Helgerna är verkligen tuffa, mestadels just på grund av den alldeles, alldeles för höga ljudvolymen som blir då. Men det finns såklart också fördelar med helgerna när hela familjen är hemma! En av de främsta fördelarna är att Trisse och jag inte är så ensamma. För det är vi verkligen annars, på vardagarna. Då träffar jag inte min familj särskilt mycket alls, tyvärr. 
 
Men på helgerna är den möjligheten mycket större så då blir det att vi ser mer av varandra, jag och mina tvåbenta familjemedlemmarna. Och det är såklart positivt, trots den kraftigt ökade ljudvolymen som är. 
 
Nu är det ju ändå så att jag inte umgås så där supermycket med de andra på helgerna heller. Det har sin naturliga förklaring i att jag ligger instängd i det mörka sovrummet och de andra är antingen i resten av huset eller så är de inte ens hemma utan de är iväg på långpromenad med hunden/hundarna någonstans eller så är de ute och gör ärenden. 
 
Men den avgörande skillnaden på helgerna jämfört med på vardagarna är att det finns en möjlighet att träffa dem, umgås en liten stund, så länge jag orkar. Äta lite mat tillsammans, bara vara och mysa med varandra osv osv. Sådant som det inte alls finns möjlighet till på vardagarna helt enkelt för att de inte är hemma. 
 
Och något annat positivt som är med helgerna jämfört med vardagarna för min del är att jag dels kan få mycket mer hjälp med saker och ting som jag inte alls kan få hjälp med på vardagarna, återigen för att det helt enkelt inte finns någon annan än Trisse och jag hemma. Och slutligen så känns det också väldigt mycket tryggare på helgerna än det gör på vardagarna. Det känns tryggt att veta att jag inte är helt ensam tillsammans med lille Trisse om jag till exempel skulle svimma och ramla, eller ramla utan att jag svimmar osv osv. 
 
Så även om det är otroligt tufft med helgerna främst på grund av den kraftigt ökade ljudvolymen, samt andra intryck som är så många fler av, så finns det såklart också fördelar med helgerna när min älskade, finaste och helt underbara familj är hemma. 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Visst är det en svår situation. Jag känner också att det är lugnare och tystare när jag är ensam. Samtidigt som man saknar sällskap. Nu har jag hjälp stora delar av dagen. Jag behöver det, samtidigt som det är väldigt utmattande med allt som låter. Prat, när de bara går runt eller är i köket. Allt blir jobbigt. Så vi sitter, ligger, i en svår sits. Jag vet inte vad som är bäst. Vill ju inte vara helt ensam heller. Tur att du har lilla Trisse hos dig. Du får klappa om honom från mig🐶 så han vet att jag tänker på honom som jag tänker på dig. Vi har varandra. Väldigt nära tycker jag trots det fysiska avståndet. Du är med mig hela dagarna. Det är en stor tröst för mig att jag vet att du finns hos mig. Min käraste vän och ME-d kämpe💙💙❤️❤️❤️💙💙❤️❤️🐶❤️❤️I-M

Svar: Det är verkligen inte lätt. Och jag vet att det kan låta och verka överdrivet. Men ljud är verkligen så otroligt plågsamma för mig och min hjärna. Det är inte klokt egentligen. Men så är det och jag kan inte hjälpa det. :( Visst är det så. Det finns fördelar och nackdelar med allt! Klart man saknar sällskap även fast det är skönt att det är lugnt och tystare. Det är ju så.

Jag förstår att det är tufft. Jag skulle ALDRIG klara av att ha hemtjänst eller motsvarande främst just på grund av den orsaken. Alla ljud, alla intryck, alla rörelser, alla frågor jag måste besvara, allt jag måste berätta och förklara. Och sen alla nya människor som kommer. NEJ. Det går inte. Tyvärr! För det hade ju avlastat min familj, främst mamma som hjälper mig med så mycket, ja ALLT till och med. Allt.

Det är fantastiskt att jag har Trisse här hos mig, dag och natt. Utan honom hade jag gett upp och kastat in handduken och avslutat detta lidande som kallas "mitt liv" på direkten. Det finns inte en chans att jag hade klarat detta utan Trisse. Ligga ensam vaken och i tortyr på grund av alla fruktansvärda symtom utan honom. Nej det hade jag absolut inte klarat. Svagt kanske. Men så är det.

Jag förstår mycket väl att du känner dig mycket ensam, älskade Ing-Marie. Men jag finns med dig i tankarna och i ditt hjärta. Hela tiden. Nu och för alltid. Jag hoppas att det kan göra att du känner dig något mindre ensam. När jag känner mig som mest ensam tänker jag på dig, din fantastiska omtänksamhet, din otroliga styrka, klokhet, godhet och på ditt stora varma hjärta av guld. Och då känner jag mig mindre ensam. Och älskad och peppad att fortsätta kämpa tillsammans. Du och jag.
Massa massa kramar och kärlek till dig, älskade finaste du <333 <333 <333 <333
Hanna Andersson

2 Heléna
skriven :

Jag tror att alla som har lärt känna dig här i bloggen vet hur mycket din familj betyder för dig finaste vännen. Alla vet hur mycket du älskar dem och att de finns i din närhet. Det blir alltid lite dubbelt när man älskar att ha sina nära och kära tätt inpå sig, men samtidigt känner man att man inte orkar med några intryck utan bara vill vara. Som du säger så är det inte alltid den direkta kontakten som är den viktiga utan vetskapen om möjlighet till det. Massor av stora kramar till dig världens finaste, underbaraste, älskade och fantastiska bästa vännen Hanna 💖💖💖💖💖💖💖💖💖

Svar: Jag hoppas att du har rätt. För jag älskar verkligen min familj så mycket man någonsin kan älska någon. De betyder allt för mig, verkligen allt. Ja, så är det. Det finns fördelar och nackdelar med allt. Precis så är det! Det är väldigt skönt att ha vetskapen om att det är någon hemma som kan hjälpa mig om jag svimmar eller om jag måste ha hjälp till och från toan osv osv.
Ofta när jag är ensam hemma tillsammans med Trisse, som jag ju är väldigt, väldigt många timmar på vardagarna, får jag ligga i sängen och hålla mig tills någon i familjen kommer hem som kan hjälpa mig till toan för jag är helt enkelt för svag för att kunna ta mig dit själv. Så allt sånt är såklart mycket enklare på helgerna. Samtidigt som ljudvolymen är hemskt mycket för hög på helgerna. Så det är verkligen så att det finns fördelar och nackdelar med allting.
Massor av stora, varma kramar till dig, världens finaste, mest underbara, bästa, mest fantastiska och älskade Helena <333 <333 Ps tack så mycket för att du finns och tack så mycket för att du stöttar mig så fint <333
Hanna Andersson

3 Anonym
skriven :

Jag har bara EN som kommer till mig om dagarna. Annat fungerar inte. Det är nog så jobbigt även om hon är toppen🥰❤️❤️❤️🐶❤️❤️❤️I-M

Svar: Åh så bra att du bara har en och samma som kommer hem till dig! Där har du tur. Vad jag hör och läser så är det i stort sett alltid så att det kommer flera olika och ofta ny och okunnig personal hela tiden. Så där har du tur och det är jag verkligen otroligt glad över! Det förtjänar du verkligen! <3 Men jag förstår att det är tufft med intrycken ändå. Såå bra att hon är toppen! Jättebra. <3 Kramar och kärlek <333
Hanna Andersson