hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 25 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Jag är så glad och tacksam för all fantastisk stöttning ni gett mig, mina kära läsare, och...

...ska såklart svara på alla era kommentarer så snart jag bara kan! 
 
Jag vill börja med att verkligen tacka alla er, mina kära läsare, som stöttade mig så fantastiskt fint igår samt dagen/dagarna innan den mycket tuffa undersökningen jag gjorde igår.
 
TACK så hemskt mycket för allt fint, peppande och stöttande ni skrivit till mig och TACK för att ni läser. Och stort TACK också för att ni bryr er! Det är verkligen inte, mycket långt ifrån, alla som bryr sig. Absolut INTE!
 
Men ni bryr er! Ni läser och gillar mina inlägg och vissa av er (ni vet vilka ni är) går ett steg längre än så och skriver jättefina kommentarer till mig. Jag vill verkligen att ni ska veta att det betyder otroligt mycket för mig, för det gör det verkligen! Otroligt mycket! 

Jag kommer, som sagt, att svara på alla era fina, helt fantastiska kommentarer så fort jag bara kan. Några i taget. Jag är väldigt kraschad och tagen efter nästan tre dygns mycket stor ansträngning som förberedandet inför Koloskopin inneburit. 

Jag har förlorat lite drygt tre kilon i vikt på bara två dagar. Men det är bara vätska som försvunnit och inget annat, tyvärr, så om någon/några dagar är jag tillbaka på samma vikt som tidigare igen. Tråkigt nog. 

Så fort jag hämtat mig lite och så fort jag svarat på alla era kommentarer ska jag såklart skriva ett inlägg och berätta för er om hur det gick igår med själva undersökningen. Jag kan säga redan nu att jag måste varna känsliga läsare innan ni börjar läsa det inlägget. Bara så ni vet! 

Trisse, lille älsklingen, förstod inte alls varför jag inte bara lämnade sängen utan också hela huset klockan halv åtta igår. Det gör ju inte direkt till vanligheterna att jag lämnar varken honom eller huset.
 
Det är tvärt om han som ofta lämnar mig, och vår säng, när han går ut på promenader och sånt. Han blev väldigt glad när jag kom tillbaka, det kan jag utan påstå utan minsta överdrift.
 
När vi låg och vilade tillsammans i sängen igen var han mycket nöjd. Han smackade lite, som han alltid gör när han är nöjd och glad med tillvaron, och sedan slöt han ögonen och vilade så lugnt och skönt. Liggandes tätt, tätt tryckt mot mig. Han hade nog saknat din mamma. Och jag kan utan tvekan säga att jag saknat honom. Helt otroligt mycket. Mammas lille pojk.
 
Lille herr Trisse Bärfis! Som vi älskar dig! 🐶❤️
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anonym
skriven :

Klart att Trisse funderade på var mamma tagit vägen. Så otroligt skönt att du orkade få ut på bloggen idag. Det känns lugnare även om jag vet vilken krasch du får. Kan bara önska dig En Dag mitt Hjärta❤️❤️🐶❤️❤️💙💙🌷🍃🌻🍃🌸🍃🌼🍃🌷🌼🍃🌼🌷🐞🍃🐘🌸I-M

Svar: Ja, visst är det gulligt! Jag är också glad att jag orkade få ut ett inlägg även idag! Jag kämpar på som bara den för att få ihop tillräckligt med texter mm för att få ihop det så att det kommer ut ett inlägg VARJE dag. Det är inte lätt, INTE lätt alls. Men det går. Än så länge i alla fall. Och jag önskar dig En dag, älskade Ing-Marie! <333 <333
Hanna Andersson

2 Anonym
skriven :

Tänk vilken lyx för Trisse att oftast få vara med dig hela dagarna. De flesta hundar är ju ensamma flera timmar varje dag. Vilken tur att han har dig fina Trisse! ❤️

Svar: Jag hoppas verkligen att Trisse, min lille pojk, tycker att han är lyckligt lottad som får vara med mig den största delen av dygnets alla timmar. Och det tror jag nog att han är. Han visar inget annat i alla fall. Jag tolkar honom som väldigt nöjd och glad liken pojk. Han har ett väldigt fint hundliv, det bästa en hund kan ha, skulle jag vilja säga. Jag tycker det är väldigt tråkigt och synd om hundar som är ensamma många timmar varje dag. Det är så väldigt många hundar som är hemma sex timmar om dagen ensamma (ja, ofta till och med mer än så, trots att det INTE ens är tillåtet) och det är hemskt. Man bör INTE skaffa hund om den kommer att vara ensam många timmar varje dag. Jag tycker inte det är okej. Och det är ett ämne som verkligen engagerar mig, som du säkert märker! Hundar är ALLT i mitt liv, mitt största intresse, hela mitt liv.
Det är sån oerhörd, fantastisk, otrolig tur att Trisse har mig och resten av familjen och det är precis lika oerhört, fantastiskt och otroligt att vi har honom. <333
Hanna Andersson