hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Inga nyårslöften men mål, ambitioner och planer inför detta nya år!

Som jag skrev och berättade igår så har jag inga nyårslöften i år och det är inte heller något jag brukar ha. Förutom något oseriöst löfte jag hade när jag var liten har jag aldrig haft något riktigt/seriöst löfte.

Det beror på två saker. Dels har jag hela mitt liv, och gör tyvärr fortfarande till viss del, bedömd mitt eget värde utifrån och baserat på mina prestationer. Och jag vet att om jag skulle ha ett nyårslöfte och jag på något sätt inte skulle klara att hålla det eller lyckas så skulle jag känna mig helt och hållet värdelös och fruktansvärt misslyckad och dum i huvudet och allt det där och det gör jag tillräckligt ofta ändå, så det är inget jag känt att jag måste riskera att göra ännu mer.

Och sen är det också att jag inte känt att jag måste förändra eller göra något med mitt liv på det sättet att jag måste ha ett löfte för att klara av det. Om jag vill ändra på något så gör jag det ändå.

Men även om jag inte har nyårslöften så brukar jag ändå reflektera och tänka lite när nyårsafton närmar sig och då funderar jag kring det nya året och ställer frågan till mig själv om det är något jag vill förändra eller om det är något jag gärna villa göra kommande år osv.

Och det resulterar i små mål och planer och att jag ambitioner. Så är det alltid för mig! Viljan är stark, precis som envisheten och jag har alltid saker jag vill göra, tankar och idéer och ambitioner. Sedan är det ju då det där att jag inte har någon energi alls, eller väldigt, väldigt lite, att göra något av alla de saker jag planerar och vill göra!

Så förutom allt det där vanliga jag verkligen, verkligen VILL men som aldrig blir på grund av den totala bristen på ork och energi som är, så har jag några få och små mål omför det nya året. Det handlar mest om att få in nya rutiner.

Mål: strukturera upp min kost lite mer, planera innan med matsedel och försöka äta lite mer regelbundet.

Info om det: Det är väldigt, väldigt svårt för mig eftersom att jag inte har energi att äta fler gånger än två gånger om dagen. Det är så väldigt energikrävande för mig att äta, trots att jag får maten framdukad och serverad i sängen eller i soffan och till och med maten skuren i bitar så tar det extremt mycket energi. Så jag kan inte äta oftare än två gånger om dagen hur gärna jag än vill göra det.

Mål: Ha en bestämd duschdag med x antal veckors mellanrum då mamma duschar mig och tvättar mitt hår

Info om det: Som det är nu har vi ingen struktur alls vad gäller dusch och hårtvätt utan det blir när det blir, när jag verkligen behöver in i duschen och tvätta håret. När det inte går att skjuta på det mer. Planen är inte i första hand att jag ska dusch mer frekvent, för så dålig som jag är så går inte det. Jag kraschar efter varje dusch och varje dusch är otroligt påfrestande och extremt plågsamt. Men att få lite mer struktur och ha en bestämd dag då det sker är nog inte så dumt. Vi ska testa det i alla fall.

Det är de två mål jag har med detta nya år, 2019. Sen är det, som jag nyss skrev, saker jag ALLTID önskar att göra men som dessvärre inte blir av för att ingen ork finns kvar när det nödvändiga som att gå på toa, äta och dricka är gjort.
De saker är:

- Åka till stallet och mysa med hästarna
- Träffa min släkt oftare
- Träffa mina vänner oftare
- Ta små korta promenader med rullstolen
- Försöka läsa i en bok

Ja, det var det! Det är alltså inga nyårslöften jag har, den pressen vill jag inte lägga på mig själv, utan det är små mål, förhoppningar. Så det är bara att göra sitt bästa, som jag alltid försöket göra, för mer kan man inte göra. Samt hoppas på det bästa! Det kan man alltid göra!

Älskade, finaste Larry! Det hade varit helt underbart att åka till stallet igen och träffa och mysa med Larry och de andra hästarna! Mitt hjärta värker av saknad efter dem! 🐴💙  

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: