Trisse är så otroligt van vid hur min situation ser ut, att jag vilar dygnet runt och inte tar ut honom på promenad eller liknande. Han vet att när han är med mig, som han är så gott som dygnet runt förutom då han är ute och går eller är ute på äventyr, så är det vila som gäller. Han anpassar sig så fint efter mig och har alltid gjort och han älskar att vila och ta det lugnt tillsammans med mig lika mycket som jag älskar att ha honom som sällskap.
Det är som att vi har en tyst överenskommelse. Som att vi tittar på varandra varje morgon, säger god morgon (som vi gör) och så säger våra blickar och kroppsspråk följande:
Och så blir det så även denna dag. Vi vilar, vilar och vilar ännu mer. Och vi ligger tätt intill varandra, myser och värmer varandra och njuter av och är så glada och tacksamma för varandras sällskap. Det är han och jag. Trisse och jag. Vi hänger ihop, vi myser och vilar ihop. Vi hör ihop. 🐶❤️