hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Januari är en tuff månad...

 
Ja, det har jag nog alltid tyckt, så långt tillbaka jag kan minnas i alla fall. Hösten är så mysig. Jag kan äntligen andas ut efter sommaren med den plågsamma solen och värmen allt det där jobbiga med att alla andra är ute och är aktiva och jag ligger halvdöd inne i sängen. Det är såklart väldigt jobbigt året om men det är extra tufft på sommaren. Varje sommar är extra tuff.

Så hösten kommer verkligen välkommet och då när löven börjar falla och himlen blir sådär ljusblå och klar och luften hög och sval och lätt att andas kan jag andas ut. Så skönt. Och mörkret är också alltid lika skönt och välkommet efter den ljusa, soliga och plågsamma sommaren. Och till hösten hör, förutom mörkret och sval och härlig luft som är lättare att andas, tända värmeljus, mys med familjen, varmt te och ännu mer mys, mys och mys!

Ju senare på hösten det blir desto mer stiger längtan och förväntan på julen. Och snart är december och vintern där och det börjar julpyntas och granen kommer in och allt är ännu mysigare än på hösten. Julafton, min favoritdag på hela året, kommer och är över i ett nafs och innan kraschen efter jul är över kommer Nyår och innan man vet ordet av är det helt plötsligt, bara sådär, utan att man ens hunnit med och hunnit uppfatta vad som händer, är det ett nytt år och allt vad höstmys och spänning in för jul och julafton och nyår är över.

Januari månad är här och kvar är något slags tomrum efter hösten och julen och nyår och allt. Det är som ett enda stort vakuum. Lite sorglig julmat finns kvar, men den smakar inte längre. Lockar gör den inte heller. Sakta men säkert går det upp för en att det är nästan ett HELT ÅR kvar innan det är jul igen. Och den mysiga hösten känns också otroligt långt borta.

Det är svårt att hitta något att se fram emot i januari. Och all energi är helt slut efter jul och nyår och kroppen har gått på så mycket adrenalin den sista/två sista veckorna att utmattningen som sköljer över en när det sista av adrenalinet långsamt försvinner bort är stor som en ocean. Och den riktigt överrumplar och dränker en som en stor flodvåg. Hela januari är en lång, utdragen krasch.

Ingen rolig månad alls. Många talar om och upplever höst-depressioner. Jag blir mer deprimerad och deppig i januari och på sommaren. Så funkar jag, tyvärr. Men men. Jag ska nog ta mig igenom även denna månad. Men helt enkelt är det inte! Nej. Januari är en tuff månad.

(Bilder från Google!). Om det ändå vore så väl att det alltid är snö i januari, helst hela månaden. Då hade månaden känts lite bättre och enklare att ta sig igenom. Men så är det ju tyvärr inte särskilt pga. Inte på västkusten vid Göteborg i alla fall. Här får vi vara glada om det inte  är brungröna gräsmattor och ösregn på julafton! 

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Anna. T
skriven :

God fortsättning ❤ hoppas verkligen att 2019 blir bättre på alla vis för oss båda. Håller helt med dig med januari, en av de tråkigaste månaderna! Hur är våren för dig? Tänker mkt på dig även fast jag inte skriver så ofta längre ❤ härligt att din nya säng är så skön men väldigt dåligt av butiken att leverera fel färg!! Den är di väl värd ❤ massa kramar o kärlek till dig fina Hanna ❤❤❤❤

Svar: Tack detsamma, finaste du <3 Tack, det hoppas jag med! Vi får verkligen hoppas och hålla tummar och tår för detta! <3 Ja, januari är inte rolig. Våren är väldigt tuff för mig. Solen kommer fram och det är fruktansvärt jobbigt för min känsliga hjärna och de andra börjar vara ute och greja och vara aktiva och det gör mig deppig och ännu mer ensam. Och sen kommer sommaren som jag tycker än ännu jobbigare. Så fort det blir vår längtar jag genast till den mörka, lugna och mysiga hösten igen!
Hur är våren för dig?
Tänker på dig med! Och du skriver så ofta du orkar, ingen stress och ha absolut inget dåligt samvete, är du snäll! <3

Ja, sängen är väldigt skön och de känns såklart bra, synd bara att det blev fel färg...! Tack <3 Massa kramar och kärlek tillbaka till dig, finaste Anna <3 <3 <3 <3
Hanna Andersson