Detta inlägg kommer publicerar som alla andra, 08.30. Jag vet inte exakt vad jag kommer ha för mig klockan halv nio. På kallelsen till operationen står det att vi ska vara på plats på avdelningen klockan 07.30. Innan operationen ska en (eller i värsta fall två) PVK sättas (en infart, alltså en liten plastslang ska in i blodkärlet) så man kan ge mig mediciner intravenöst (alltså direkt in i blodet). Sen måste jag byta om från mina myskläder till sjukhusskjorta, något jag verkligen hatar. Och så ska jag lägga mig i sjukhussängen, något jag hatar ännu mer för det stinker sjukhus och det triggar min PTSD något fruktansvärt.
Sen är det dags att rulla bort till operation där jag kommer sövas och sen ska min ögonläkare operera mitt öga. Exakt tidpunkt för det vet jag inte och jag vet inte heller hur lång tid själva operationen kommer ta. Efter operationen är det dags att ligga på uppvaket. När jag är helt vaken efter narkosen kommer jag flyttas från uppvaket tillbaka till avdelningen och där kommer jag ligga i x antal timmar.
Sedan kommer jag antingen skrivas ut och komma hem någon gång på eftermiddagen/kvällen. Eller så vill de inte skriva ut mig och då blir mamma och jag kvar på avdelningen över natten. Jag vet inte hur det kommer bli, så det återstår att se.
Lina kommer gå in här på bloggen och uppdatera er hur jag mår och om jag blir kvar på sjukhuset över natten eller inte. Jag vet inte exakt när hon kommer uppdatera er, men i eftermiddag/tidig kväll någon gång.
Nu ska jag lägga bort telefonen och återgå till att blunda och försöka andas, vilket inte är lätt från början för mig och det blir inte direkt lättare när jag samtidigt tampas med nervositet, ångest och PTSD-symtom som smugit sig på mig och som hotar med panikångest och flashbacks från alla svåra trauman jag varit med om. Jag försöker mota bort både panikångesten och flashbacksen och intalar mig själv att operationen kommer gå bra och vara snabbt avklarad och att jag inte kommer bli permanent försämrad i ME:n , trots att risken för det är kusligt stor.
Vi hörs imorgon eller i övermorgon! Och tills ni "hör" (läser) från mig igen kommer Lina ta över ansvaret över bloggen, hon är min blogg-vikarie och om hon sköter det lika snyggt som förra gången (sommaren 2017 när jag var inlagd på sjukhus i åtta dygn) kommer allt gå jättebra! Gilla och kommentera även hennes inlägg, då blir hon glad. Och jag med! TACK till alla som läser och bryr sig. "Hörs" snart! 💙💙💙
Denna superfina, och alldeles sammetslena, sten fick jag av Lina igår kväll som en "lycka till med operationen"-present. Det var otroligt rart och snällt av henne. Jag blev väldigt glad för den fina stenen. Tack, igen, älskade Lini! ❤️
Lycka till idag, jag håller tummarna...kram <3!