hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och Àr 27 Är gammal. Mitt liv Àr inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla Àr svÄra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fÄtt efter mÄnga Ärs sökande efter orsak för min kropps dÄliga mÄende. Jag har ocksÄ segmentall rörelsesmÀrta i ryggen, sju diskbrÄck, en svÄr refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det Àr med andra ord ingen dans pÄ rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har sÄ mycket positivt och sÄ mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och tvÄ bonushundar, familj och vÀnner betyder allt för mig. Detta Àr lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

4

Jag ska stĂ„ som segrare. En vacker dag. 💙

Nu lÀmnar jag en helg med lite sömn, trots mÄnga och starka sömntabletter, mycket grÄt, vedervÀrdigt vidrig vÀrk och extra krasch och gÄr in i en vecka med Ànnu mindre (nÀstintill ingen som vanligt antar jag) sömn och precis lika mycket vÀrk och krasch. Möjligtvis med lite mindre tÄrar. Hoppas att de tog slut igÄr! Men lagret fyller nog pÄ sig Àr jag rÀdd...

Halsen och lymfkörtlarna Ă€r vĂ€ldigt svullna och ömma igen. NĂ€san rinner Ă€nnu mer Ă€n vanligt, jag Ă€r helt rasslig i bröstet och utmattningen Ă€r förlamande tung. Ännu lite vĂ€rre Ă€n vanligt. Jag hann precis hĂ€mta mig frĂ„n kraschen frĂ„n förra vĂ„rdbesöket innan jag Ă„kte till Sahlgrenska för nödvĂ€ndiga neurologiska-undersökningar i fredags och nu Ă€r jag Ă„ter kraschad. Igen.

Jag försöker ta en minut i taget. Inte en timma eller en dag i taget som man brukar sĂ€ga, utan en minut. SĂ„ illa Ă€r det. SĂ„ mycket lider jag. SĂ„ mycket plĂ„gas jag. All den lilla kraft och energi jag har gĂ„r Ă„t att stĂ„ ut. StĂ„ ut. Samt Ă€ta, dricka, gĂ„ pĂ„ toa (med vĂ€ldigt mĂ„nga timmars mellanrum, oftare orkar jag inte) och sĂ„ försöker jag sitta upp och djupandas för lungornas skull. En minut i taget. En sekund i taget. Andas. Andas. StĂ„ ut. STÅ UT. Ge inte upp. Ge INTE upp. Sjukdomarna ska INTE fĂ„ vinna den hĂ€r kampen. Jag ska stĂ„ som segrare. En vacker dag.

 

Kommentera inlÀgget hÀr »
Namn:
Kom ihÄg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Katarina
skriven :

Ja Hanna, du om nÄgon Àr vÀrd att fÄ stÄ som segrare! MÄtte detta Är innebÀra ngt ytterligare kliv framÄt i forskningen el ett genombrott. FörstÄr mer Àn vÀl att du haft grÄt i helgen, det mÄste ju fÄ komma ut i stÀndig kamp med sjukdom. Hoppas din förhoppningsvis lugna kommande vecka ska kunna lÀka din krasch eft vÄrdbesöket. Du fÄr ta en minut i taget precis som du skriver. MÄnga varma kramar till dig och till goa Trisse <333 (SÄ gullig bild tidigare pÄ honom under en handduk : )

Svar: Jag tycker faktiskt ocksÄ det! Vi fÄr hÄlla tummarna för det! Ett nytt Är innebÀr vÀl ÀndÄ nya chanser. Men det gÄr lÄngsamt. Alldeles för lÄngsamt. Jag Àr antingen eller. Antingen grÄter jag ingenting utan stÀnger in kÀnslorna, eller sÄ grÄter jag hela tiden och har svÄrt att sluta.
Det Àr pÄ ett sÀtt skönt att fÄ ut grÄten, men det Àr ocksÄ vÀldigt utmattande att grÄta.
Tack, det hoppas jag med.
MÄnga varma kramar till dig, finaste Katarina frÄn Trisse och mig <333
Hanna Andersson

2 Linnea
skriven :

Guud alltsÄ. Du har det inte lÀtt din stackare. Men jag tycker du Àr otroligt stark och jag vet att du kommer klara detta. MÄndags kramar till dig

Svar: Nej, det Àr verkligen inte lÀtt. Tack. MÄndagskramar tillbaka <3
Hanna Andersson

3 Lina
skriven :

ÄlsklingđŸ˜„â€ïžâ€ïžâ€ïž

Svar: Älskling <3 <3 <3
Hanna Andersson

4 Linda
skriven :

Skickar styrkekramar!

Svar: Kramar <3
Hanna Andersson