Tyra, Tjorven och Trisse är alla tre av rasen Dvärgschnauzer. De är från samma uppfödare. Tyra är mamma till Tjorven, Tjorv blev ensam valp, men Trisse är inte biologiskt släkt till Tyra och Tjorven. Men det dröjde inte länge innan Tyra adopterade lille Trisse när han han kom hem till oss i oktober 2013, åtta veckor gammal. Och snart accepterade Tjorven honom som sin lillebror när hon kom på att han ju gick att leka med. Och bossa runt och bestämma över! Hehe.
Jag älskar rasen dvärgschnauzer och något av det bästa med den, och en nödvändig egenskap hemma i vårt hus, är att den inte fäller. Det är så otroligt skönt och som sagt ett krav. Jag kommer troligtvis aldrig ha en hund som fäller då det dels är så otroligt bekvämt att ha en som inte fäller och dels för att Lina är allergisk mot katter och vissa fällande hundar.
Så nu till min fråga, som också är rubriken för detta inlägg: vad är skillnaden mellan en dvärgschnauzer och en pion.
Svaret har med just detta, fällande, att göra. Det är nämligen så att dvärgschnauzrar INTE fäller. MEN. Det gör däremot pioner! Det fick jag uppleva ordentligt i helgen. Men jag tar mycket hellre en hög väldoftande, vita blomblad än massa svarta hundhår som letar sig in överallt och som fullständigt tar över hem och hus. NEJ, tack.
Så här ser pionerna i vasen ut, lite överblommade men fortfarande fina...
...så här ser det ut på golvet nedanför pionbuketten som står på byrån. Kära nån! Pionen fäller nästan lika mycket som en labrador. Jaja. Som sagt, mycket hellre blomblad på golvet än hundhår överallt!
Vad skönt med hundar som inte fäller. Här hemma är det katthår överallt.