Jag skrev ju för några veckor sedan, kanske för knappt två månader sedan, att jag sov mycket bättre tack vare den otroligt starka smärtlindring jag börjat med. Ett smärtplåster som jag väljer att inte skriva om ett ta upp närmare. Och ja, det var verkligen så att jag sov bättre. Men det var bara de första dagarna. Tyvärr! Så när jag skrev att jag sov mycket bättre tack vare dessa plåster, som jag fortfarande har och ska ha till hösten, kände jag att jag "ropade hej innan jag var över bäcken", så att säga. Alltså att jag tog ut "segern" i förskott.
För se nu hur det har gått! Jag fick bättre sömn i tre-fyra dagar. Inte mer. Sen dess har sömnlösheten varit NÄSTAN lika dålig som vanligt, det som är vanligt för mig. Jag har flera nätter i veckan då jag är HELT vaken nu också. Men skillnaden är att jag sover några fler timmar när jag väl sover. Det är väldigt skönt och det är jag väldigt och tacksam för. Men att säga att jag sover väldigt bra, tack vare plåstren, var definitivt att ta i. Men lite förbättrad sömn är ändå mycket värt.
Min lille Trisse däremot, han har inga sömnproblem. Och det är riktigt tur det. 🐶❤️
Men nej så tråkigt. Jag blev ju så himla glad o tänkt att nu sover hon äntligen bättre. O så var det intr ens så längre. Stackare :(
Kram!!