Jag är alltid helt galet yr! Från sekunden jag öppnar ögonen på morgonen snurrar hela rummet. Det känns som att jag ligger i en guppande båt, på ett stort öppet hav, där jag ligger i sängen. Det är som att allt annat rör sig, men att jag ligger still. Det är väldigt obehagligt. Yrselattackerna har kommer och går, de lättar lite ibland för att sedan komma tillbaka i full styrka. Då blir jag helt helt förlamad, jag kan inte röra mig minsta lilla. Jag kan inte stå, inte ens sitta upp. Balansen finns där inte alls och jag riskerar att ramla och spy för yrseln gör mig så illamående. Jag är alltid så här yr. Stupfull varje dag, förutom det faktum att jag inte är det minsta onykter. Bara väldigt, väldigt yr. Yr, svimfärdig och ostabil.
När jag är så här otroligt yr känns det som att det är dåligt med syre i rummet, som att jag inte får luft till mig. Jag blir helt svimfärdig. Usch! Det är inte roligt att vara så yr. Jag har ständigt känslan att det är slut på syre i rummet, att jag ska kvävas. Jag andas och andas, försöker ta djupa andetag, men har syrebrist ändå. Blir andfådd för ingenting. Hjärtat går från att slå väldigt, väldigt många slag i minuten till att sakta ner och slå väldigt långsamt. Obehagligt långsamt. Pulsen går ner till cirka 40 slag i minuten ibland, då känns det som att hjärtat ska sluta slå och som att jag ska kvävas på riktigt. Det är mycket obehagligt och det ger mig dödsångest för stunden. Ingenting hjälper mot sådan här kraftig yrsel och hjärtat/pulsen varierar kraftigt från stund till stund, utan att jag kan påverka det. Det är bara att ligga still och hänga med på karusellen. Försöka andas, låta bli att spy trots illamåendet och låta bli att svimma trots att det ofta är väldigt nära.