Igår var det första april. Det är inte klokt hur fort tiden går. Det känns som att juafton var igår! Jag blev inte utsatt för något April-skämt igår i alla fall, vilket var skönt. Jag brukar vissa skämt är roliga, men andra blir bara dumma, rent av elaka. Förra året vet jag att många april-skämtade om att de var gravida. De var till exempel många som la upp en bild på ett ultraljud med en liten bebis i magen och gratulationerna strömmade in. Då avslöjade de att det bara var ett skämt. Ett mycket dåligt sådant, tycker jag. Tänk så många det är som försöker och försöker att bli gravid men inte lyckas och använder något just det som ett april-skämt. Nej, inte roligt.
Förr var jag väldigt bra på sarkasm och ironi, jag tycker om både sarkasm och ironi och det sättet att prata. Men i och med min hjärntrötthet som ME:n ger mig har jag fått väldigt svårt att läsa av andra människor och förstå om de är allvarliga eller skämtsamma. Så jag klarar inte alls sarkasm och ironi nu längre som jag gjorde förr. Jag tror inte att någon april-skämtade med mig igår. Men vad vet jag?! Jag missar massa skämt nu för tiden, så det finns inget som säger att jag inte gjorde det igår med!
Jag fattar inte heller alltid ironi och sånt. Det är nog inte så konstigt. Vissa är bättre än andra på att uttrycka sig så man förstår!
Kram!!