hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och Àr 22 Är gammal. Mitt liv Àr inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla Àr svÄra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fÄtt efter mÄnga Ärs sökande efter orsak för min kropps dÄliga mÄende. Jag har ocksÄ segmentall rörelsesmÀrta i ryggen, sju diskbrÄck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det Àr med andra ord ingen dans pÄ rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har sÄ mycket positivt och sÄ mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och tvÄ bonushundar, familj och vÀnner betyder allt för mig. Detta Àr lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Drömmar om mat! 🍋🍑

Jag har alltid tyckt om att laga mat och baka. I högstadiet var mitt favoritÀmne Hemkunskap och jag tyckte verkligen om att bli tilldelad ingredienser och olika rÄvaror och fixa ihop mat eller en kaka med hjÀlp av ett recept. Jag har lagat lite mat till familjen. TyvÀrr inte sÄ mycket eftersom att jag alltid haft vÀldigt ont i kroppen och alltid varit svag och inte orkat stÄ upp lÄnga stunder.

Var det inte ett extremt lÄgt Hb med jÀrnbrist (Hb:t var 60 som lÀgst) sÄ var det stukade fötter, förkylningar (jag var ofta sjuk förr) sÄ orken fanns dÀr helt enkelt inte. Det har den aldrig riktigt gjort och den har försvunnit mer och mer. NÀr jag vÀl lagade mat tyckte jag bÀst om att göra biffar med brunsÄs, kokt potatis, stekt lök och morötter. Enkelt men vÀldigt gott!

Trots att jag inte kan laga mat lÀngre, knappt ens Àta och inte ens fixa en kopp kaffe eller en smörgÄs till mig sjÀlv tycker jag fortfarande om tanken pÄ att kunna laga mat och baka. NÀr jag inte drömmer mardrömmar, som jag gör nio av tio nÀtter, drömmer jag om mat. Antingen att jag stÄr i köket och lagar mat, rör om i grytor, hackar nÄgot pÄ en skÀrbrÀda, kollar till det som stÄr i ugnen osv. Jag drömmer att jag har fullt upp med maten samtidigt som jag gÄr fram och tillbaka och dukar bordet.

Jag drömmer ocksÄ att jag Àr i mataffÀren, som jag aldrig Àr nu för tiden, det var Är sedan jag handlade i en mataffÀr. Jag drömmer att jag gÄr omkring dÀr min kundvagn i gÄngarna och plockar Ät mig allt jag behöver och vill ha. Grönsaker, frukt, lök, potatis, kött och fisk och kryddor. Mjöl och smör och strösocker. Jag gÄr omkring dÀr bland konserver och fÀrgglada paprikor och rader av mjölk, filmjölk och yoghurt och har det bra. Jag Àr sjÀlvstÀndig och fri. Ganska bekymmersfri.

NÀr jag vaknar upp till den brutala verkligen kÀnns det som en kÀftsmÀll och en chock nÀr den vedervÀrdiga vÀrken, febern, yrseln och ALLA andra hundratals symtom bara vÀller över mig. Drömmar om mat och bakning Àr som bortblÄsta och kvar Àr verkligheten och vetskapen om att jag inte kan laga mat, att jag inte lÀngre orkar baka min speciella kladdkaka som Àr den godaste jag Àtit. Besvikelsen, sorgen, ledsenheten, frustrationen och uppgivenheten Àr total och jag vill somna om och drömma lite till.

Trots att jag inte lÀngre kan varken laga mat eller baka försvinner inte intresset jag har för just matlagning och bakning. Jag Àr jag nÄgonstans trots att allt Àr sÄ förÀndrat och ser sÄ annorlunda ut. Ibland kikar jag runt bland lite olika mat- och bakbloggar och drömmer mig bort. FörestÀller mig att jag stÄr dÀr i köket bland grytor och kastruller och med kaksmeten redo att hÀllas i ugnsformen.

Jag mĂ„ste fĂ„ drömma, jag kan inte lĂ„ta bli att göra det, Ă€ven om det Ă€r lika plĂ„gsamt varje gĂ„ng jag vaknar upp frĂ„n drömmen och verkligheten ramlar över mig. Den hemska verkligheten dĂ€r jag inte lagat mat pĂ„ flera Ă„r och senaste gĂ„ngen jag gjorde en smörgĂ„s till mig sjĂ€lv var förra Ă„ret och jag kraschade efter det. En verklighet dĂ€r svalget Ă€r sĂ„ svullet och motstridigt att jag knappt kan svĂ€lja nĂ„got alls och dĂ€r magen krĂ„nglar extremt och immunförsvaret reagerar pĂ„ allt jag Ă€ter och ger mig vĂ€rldens klĂ„da. Det som sker i verkligheten har ingenting att göra med mina drömmar om mat. Är det konstigt att jag önskar att mina drömmar om mat vore verklighet och att denna mardröm till verklighet vore just det. En mardröm jag snart fĂ„r vakna upp frĂ„n.

 
Visst Àr mat otroligt vackert! FÀrgerna, formerna.  Kreativiteten och glÀdjen de ger av att bara ligga dÀr i sina skÄlar och bli tittade pÄ och beundrade. 
Namn:
Kom ihÄg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Katarina
skriven :

FörstĂ„r dig verkligen Hanna med bĂ„de sorgen, saknaden och frustrationen đŸ˜„ Önskar sĂ„Ă„ att dina drömmar om mat och bakning skulle bli till sann-drömmar!
Jag har ocksĂ„ alltid Ă€lskat att laga mat och baka och spar ibland recept frĂ„n nĂ„gon tidning i förhoppn om att jag nĂ„gon gĂ„ng framĂ„t ska klara att bĂ„de lĂ€sa dem och laga till dem...Önskar att din fortsĂ€ttn pĂ„ denna dag ska bli sĂ„ bra som möjligt. MĂ„nga kramar fina vĂ€n <333

Svar: Ja, den sorgen, saknaden och frustrationen förstÄr jag att du ocksÄ kÀnner. Det hoppas jag ocksÄ, för oss bÄda tvÄ! FörstÄr dig precis. Det Àr sÄ jag ocksÄ gör. Det verkar som att vi helt enkelt inte kan lÄta bli! Vilket inte Àr det minsta konstigt.
Tack sÄ mycket! <3 MÄnga kramar fina vÀn <333
Hanna Andersson