Idag ska jag iväg på ett läkarbesök, jag ska träffa en ögonläkare på en Ögonmottagning i Göteborg. Det är ett steg, det sista steget (förutom blodproverna jag ännu inte lämnat), i den neurologiska utredningen som min neurolog på Sahlgrenska håller i. Då jag har många symtom som har med ögonen att göra, dubbelseende, synbortfall, flimmer i synfältet, dimsyn och extrem ljuskänslighet plus ögonvärk och "trötta" ögon, ville min neurolog att jag skulle träffa en ögonspecialist för att utreda eventuella ögonsjukdomar och påverkan på synnerven som kan finnas.
Det syns ingenting på någon av de hjärnröntgen jag gjort, och det är många, men det kan ändå finnas problem med synnerven samt ögonsjukdomar som gömmer sig ändå. För trots att en MR (magnet röntgen) är nogrann får man omöjligtvis med allt. Det är bland annat därför en tumör i hypofysen inte kunde uteslutas trots flera MR på hjärnan. Det var först när jag gjorde en väldigt speciell typ av Magnet röntgen samt att bilderna blev kontrollerade av en Neuroradiolog, alltså en specialist på både neurologiska sjukdomar och radiologi- röntgen. Först då kunde en tumör på hypofysen uteslutas.
Jag har ingen aning om hur dagens besök kommer gå till. Av alla hundra miljoner (nästan) olika läkare och specialister jag träffat har jag faktiskt aldrig träffat just en ögonläkare. Så det blir en ny erfarenhet. Jag hoppas att jag inte utsätts för allt för mycket ljus. Men självklart får jag försöka stå ut med vad läkaren än hittar på så att undersökningen blir ordentligt gjord. Jag hoppas såklart inte att jag har någon ögonsjukdom eller något fel på synnerven, det räcker och blir över med alla sjukdomar jag redan har, men samtidigt önskar jag att läkaren hittar något fel. Någon orsak till alla de besvär med synen och ögonen (och hjärnan) jag har.
Det är liksom inte klokt att jag som 22 år gammal levt med konstant dubbelseende, och alla de andra symtomen jag beskrev innan, i drygt ett år och att besvären bara blir värre och värre. Så ska det inte vara. Något är alldeles uppenbart mycket fel och jag har svårt att tro att det "bara" skulle vara ME:n och EDS:en även om jag tyvärr är mycket svårt drabbad av både ME och EDS. Men jag har inte läst eller hört om någon annan med ME och/eller EDS som har dessa symtom och besvär med ögonen som jag. Lite dimsyn på sin höjd. Men inte allt det andra. Någon orsak till problemen vill jag hemskt gärna att läkaren finner så kanske jag i bästa fall kan få hjälp. Bli av med några symtom istället för att bara få fler och fler som det är nu.
Pappa åker med mig på detta läkarbesök. Han kommer och hämtar mig vid tolv så jag har några timmar kvar att vila. Jag ska visserligen relativt snart klä på mig de riktiga kläderna, och kanske även skorna med Linas hjälp, så jag kan krascha efter den ansträngningen och hinna återhämta mig en aning och få lite nya krafter innan det är dags att åka.
Det är inte klokt att jag ska behöva bli sjukare av att söka vård. Men det är ju så när man är mycket svårt ME-sjuk och vården saknar kunskap och anpassning för sådana som jag, den grupp som är svårast sjuka i ME. Önska mig lycka till! Både på själva besöket och att kraschen efteråt inte blir allt för lång och svår. Jag uppdaterar senare hur besöket gick.
Jag håller tummarna för att det går bra och smidigt och att du inte kraschar allt för illa efteråt. Kram