Igår kväll ramlade jag och slog i armen ganska hårt i soffbordet. Att ha ben som skakar okontrollerat och samtidigt ha dålig banans, fötter och knän som vill gå ur led och vara yr och svimfärdig är ingen bra kombination. Faktum är att det är ett under att jag inte ramlar oftare! Som väl är kunde jag ta mig upp på egen hand och kollapsa i soffan. Armen skulle behövts bli kyld direkt för att motverka svullnad, men det fanns inte en chans att jag kunde fixa det.
Nu är armen lite blåslagen och har ett blåmärke som säkert kommer byta färg ett antal gånger de närmaste dagarna, så som blåmärken gör. Jag har ganska lätt för att få blåmärken, jag har ständigt blåmärken som jag inte ens vet hur jag fått. Men att denna fallolycka gav det blåmärke är inte så konstigt.
Armen gör lite ont. MEN. En liten skada som denna går över på några dagar. Det är mer än man kan säga om något av det andra som jag drabbats av. Därför är jag inte det minsta bekymrad över min lilla arm. Tänk om ändå all smärta gick över och blekna bort efter några dagar. Som ett blåmärke...
Aj vad ont och du får ta hand om dig! <3 Kramis