...som jag skrev om i förrgår imorse. Detta väder som är nu gör inte direkt saknaden mindre. Inte årstiden i sig heller. Det är på hösten och vintern, när det är kallt och regnigt ute som det passar extra bra att ligga inne och läsa. Dricka te eller kaffe och drömma sig bort i boken och samtidigt höra regnet snattra mot fönsterrutan och vinden vina i träden.
Fint, men ruskigt och råkallt.
Visst går det alldeles utmärkt att läsa på våren och sommaren också, på en klippa vid havet eller i skuggan på altanen. Men det är ändå hösten och vintern, mörkret och kylan, jag förknippar med läsning och böcker. Trots att årstiden är rätt och vädret är perfekt för läsning kan jag inte slukas upp av en bok nu längre, hur gärna jag än vill. Men jag skriver lite istället (detta inlägget) och så fort det är färdigt ska jag bara ligga och blunda. Vila. Bara vara. Överleva. Utan böcker. Det är inte det enklaste!