hannaslillaliv.blogg.se

Igår var en speciell dag eftersom det var internationella ME- och fibromyalgi-dagen. Det var också en speciell dag eftersom jag med mammas hjälp duschade och tvättade håret. Hur ofta händer det?! ;) Dagen bestod av många höjdpunkter, men också av flera jobbiga stunder. Allt är väldigt jobbigt, varje minut är jobbig. Men gårdagen bestod av extra många höjdpunkter. Det är jag väldigt glad och tacksam för. Visst kräktes jag av ren utmattning och den fruktansvärda värken och visst var jag däckad i sängen nästan alla dygnets timmar. Men jag fick några riktigt härliga stunder också.

Jag var till exempel uppe, satt upp, ovanligt mycket. Det kommer resultera i världens krasch, det vet jag, men det var härligt (och fruktansvärt ansträngande och krävande) för stunden. Mamma bar en blå blus, en blå kofta och ett par blå jeans. Pappa bar ett par blå jeans och en blå/vit-randig skjorta för min skull och Lina bar en lila klänning, också det för min skull. Jag hade såklart blå kläder jag med, men det brukar jag ha så det är inte så speciellt. Vi åt god middag på kvällen och umgicks mycket, hela familjen. Jag var som sagt med mycket mer än jag brukar och trots att det tog enormt på kropp och hjärna var det skönt att "leka frisk" och delta. Det kändes nästan som förr där ett tag. Förutom det faktum att jag hade solglasögon, öronproppar och satt och lutade mig mot pappas axel med ögonen slutna bara för att överleva.

Jag fick en väldigt vacker blomma (som jag inte vet vad den heter) som sattes i en blå vas som vi hade sedan tidigare. Jag fick en hel hög med blå små söta presenter. En blå kaffemugg. Ett blått ljus. En blå liten ljuslykta till ett värmeljus. Ett doftljus med blå plåtburk. Och sist men inte minst, ett par klarblå strumpor i storlek 41-43. Alldeles för stora för mig så de kommer jag ge bort till pappa! Tack älskade familj för mina underbart söta och väldigt blåa presenter! 💙

 

Jag fick mycket respons på mitt blogginlägg om internationella ME- och fibromyalgi-dagen igår och ännu mer respons på bilden jag la ut på mig och Trisse där vi bar blått. Många skrev till mig att de också bar något blått dagen till ära och jag fick några kort på både människor och hundar i blått. Jag fick till och med ett qigong-pass dedikerat till mig igår just för att det var ME-dagen. Allt detta gjorde mig så glad och så varm i hjärtat.

Så trots att kraschen kommer komma som ett brev på posten under dagen och vara än värre kommande vecka/veckor, i värsta fall med en bestående försämring till följd, är jag väldigt nöjd med gårdagen. Massor med familjemys, massa kärlek från vissa guldklimpar i min närhet/omgivning och massa blått! Hur kan jag vara annat än nöjd?!