hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 27 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, en svår refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Nya bra öronproppar som också de ska användas med måtta!

För några dagar sedan köpte pappa ett par nya öronproppar till mig som jag tänkte passa på att visa och rekommendera mina ljudkänsliga läsare. De är väldigt sköna, jag har trånga örongångarna och är känslig för tryck, men dessa märks knappt. Dessutom är de små och diskreta, vilket kan vara skönt om man är på middag, men det kan också vara en nackdel eftersom de är lätta att tappa bort. Jag har inte tappat bort dem än i alla fall. Hoppas det fortsätter så! Pappa köpte dem på Apoteket och de finns i olika storlekar, mina är Small. Nu har jag inte varit på någon middag eller liknande (annat än middag med familjen) så jag vet inte riktigt vad de går för. Men vanliga vardagsljud stänger de ute bra.

Happy Ears heter märket och modellen (tror jag det är) heter Listen. Storlek Small. Rekommenderas, men bör som alla andra hörselskydd användas med måtta. 

Men jag vill också understryka, för det är väldigt viktigt att tänka på, att man inte bör använda öronproppar eller annat hörselskydd mer än vad som är absolut nödvändigt. Att använda hörselskydd överdrivet mycket, alltså mer än vad som är absolut nödvändigt, gör faktiskt att man blir ännu mer känslig för ljud. Det har flera ME-kunniga insatta läkare sagt till mig, bland annat en öronläkare. Så det är något vi ME-sjuka och andra ljudkänsliga MÅSTE tänka på. Annars ställer vi bara till det för oss. Men självklart måste kan ibland använda öronproppar, det gör jag också. Och då är det viktigt att man har ett par som sitter bra, ger ett effektivt skydd och kanske även är diskreta om det är något man önskar.

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Bella
skriven :

Så skönt att du hittat bra öronproppar! Och jag har faktiskt själv märkt av det där med ljudkänslighet, för det är något jag själv vant in. Nu har jag förvisso inte ME men jag har Aspergers syndrom vilket gör mig känslig för sinnesintryck, och just det draget är väldigt starkt för mig. Men faktum är att jag har tränat in en större tolerans för ljud - det handlar inte att jag uppfattar dom mindre men jag har lärt mig att hantera dom på ett annat sätt. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna gå ut och festa på grund av alla höga ljud, men det kan jag idag! Så häftigt egentligen hur man kan "lära" hjärnan att sortera saker på ett annat vis. Sen förstår jag att det ser annorlunda ut i ett fall utav ME, men till en viss del finns det ju likheter.

Svar: Ja de var bra! Jag förstår att du är känslig i och med Aspergern men såå bra att du lärt dig hantera ljuden på ett bättre sätt. För visst är det skillnad med ME och den ljudkänslighet som kommer med denna sjukdom, hjärntrötthet mm är inblandat, men du har helt rätt i att man måste försöka lära hjärnan att acceptera/tolerera ljud. Skyddar man sig hela tiden blir man bära ännu mer känslig och det är verkligen att ställa till det för sig.
Hanna Andersson

2 Fina Stina
skriven :

Har också provat den modellen. Väldigt sköna och fungerade bra.

Men OBS! Eftersom jag är så känslig och så snabbt får ont så valde jag storlek SMALL vilket var för litet för mig! De åkte in för långt i hörselgången och jag fick inte ut dem! Tack och lov var min lugna syster här och kunde hjälpa mig. Lite tålamod, en stadig hand och en pincett fixade det. Puh. 😊

Så välj rätt storlek. 😊

Tack för info. Visste inte om att man ska vara restriktiv. Men logiskt egentligen.

Svar: Ja, det tyckte jag också! Men jösses så läskigt! Tur att din syster kunde hjälpa dig och att det gick bra. Det är ingen större risk att just det händer mig då jag har trånga örongångar, men det är bra att du varnar mig och andra som läser!
Man ska absolut vara restriktiv. Ju mer man använder hörselskydd desto känsligare blir hjärnan. Man måste "lära" hjärnan att acceptera/tolerera ljud till viss grad. Annars blir det bara värre och värre. Finns en del forskning tydligen inom detta område, går säkert att googla om du är intresserad. Ja precis. Det är helt logiskt!
Hanna Andersson

3 Emma
skriven :

Det där med att träna hörseln är en intressant fråga! Jag har själv ingen särskild diagnos men kan vara känslig för plötsliga "vardagsljud" Det intressanta är att jag började med pistolskytte för några år sedan och det smäller ganska rejält, men då vet jag ju om att det smäller så det är inga problem alls men om någon tappar t.ex ett bestick i golvet så kan det vara jätteobehagligt..? Så emellanåt när jag är på skjutbanan helt själv så brukar jag ta av hörselkåporna och skjuta några skott så jag försöker vänja öronen vid de rejält höga ljudnivåer som det blir från en pistol, det är tillochmed så högt att det ringer i öronen en bra stund efteråt. Men jag inbillar mig att hörseln borde bli mer tolerant mot plötsliga höga ljud..? Vad tror ni som kanske är lite mer insatta än jag i denna fråga, gör jag rätt eller fel?

Svar: Hej Emma! Tack för din kommentar! Visst är det intressant. Utifrån vad jag läser i din kommentar och baserat på mina kunskaper i frågan skulle jag säga att du gör helt rätt i att träna hjärnan på detta sätt. Sedan får du se upp så skottljudet inte blir för högt, för det kan hörseln ta skada av (alltså att du får sämre hörsel). Men jag har skjutit pistolskytte och de ljuden är inte skadligt höga, vad kag minns, men tänk så du är försiktig. Men du har helt rätt i att ljud som är förväntade, då ett skott, är mindre jobbigt än ett oväntat ljud, som bestick som far i golvet. Jag har skrivit ett inlägg om just detta som du gärna får läsa. Jag försöker länka inlägget här i kommentaren, men om inte länken går att öppna kan du googla "hannaslillaliv öronläkare bekräftar" så får du fram inlägget som handlar om just detta med ljudkänslighet och känsligheten för väntade och oväntade ljud.
Kram

http://hannaslillaliv.blogg.se/2017/may/oronlakaren-bekraftar-darfor-ar-jag-som-me-sjuk-sa-ljudkanslig.html
Hanna Andersson

4 Emma
skriven :

Jag har faktiskt funderat på om det är så pass högt att det är skadligt..? Jag skulle nog aldrig ta av hörselkåporna när vi är många som skjuter för då står det i regel en skytt vid varje sida om en, och det är mycket hög ljudnivå fastän man har hörselskydd. Jag har läst att om man utsätts för ljud som gör att det ringer I öronen så är det skadligt, och min syster har även sagt till mig att jag inte får skjuta utan hörselskydd... Men jag känner inte direkt att öronen tagit skada och för mig har det som sagt blivit ett sätt träna ljudkänsligheten. Jag vet inte om man kanske kunde ha öronproppar väldigt löst insatta istället som tar lite av smällen men ändå inte dämpar så mycket att jag ändå får en ganska hög smäll att träna med..? Hur hade du gjort?

Svar: Risken finns ju att det är så högt att det blir skadligt och det märker man oftast inte på en gång, utan efteråt och då är det ju tyvärr för sent. Så jag tror det är bäst att du använder någon form av hörselskydd när du skjuter och sedan kan du ju vara utan hörselskydd resten av tiden och utsätta dog för ljud som musik, samtal och annat "vardagligt".
Det är svårt att ge dig råd eftersom vi alla är olika och resgalet olika på ljud, men jag tycker du ska tänka på och vara medveten om risken att utsätta dig för för höga ljud. Men jag tycker det är bra att du tänker att hjärnan måste tränas och utsättas för ljud, för så är det och många är alldeles för försiktiga och skyddar och isolerar för minsta lilla och då blir man ännu känsligare för ljud.
Hoppas du får ut något vettigt att mina svar!
Kram
Hanna Andersson