Jag fick hyfsat med sömn i natt trots att det gör ont i handen varje gång PVK:n fastar i täcket och jag måste lyfta täcket och göra mig fri. Det gör såklart ont överallt annat också, att PVK:n hakar tag i täcket och fastnar är bara pricken över i eller gräddet på mosen. Jag har fruktansvärda smärtor helt i sin vanliga ordning. Men att ha en PVK på handen är inte helt som vanligt och känns därför liten jobbigt, särskilt när jag fastnar titt som tätt. Jag minns lite svagt att jag gick upp och fick frukost serverad. Sedan minns jag absolut INGENTING fram tills att jag vaknade för en halv timma sedan. Jag har inget som helst minne av att min älskade morfar var här. Vi kramades och jag var alldles tydligt förvirrad och ögonlocket och mungipan hängde. Jag hann ta en jordgubbe som morfar hade med sig och sedan var det ridå ner och jag fick mer eller mindre bäras upp till sängen.
Lina och mamma väckte mig tydligen efter några timmar och bjöd på sushi i sängen. Vi satt och åt, jag mer eller mindre halvt medvetslös och så fort mina sushibitar var slut la mig ner och somnade igen. Fram tills för en halvtimma sedan då pappa väckte mig. Jag har inget som helst minne av vad som hänt under hela dagen och frågan är om jag inte kommer glömma även att jag skrivit detta och äter middag som vi ska göra strax. Jag är trött, så trött att ögonen är svåra är hålla öppna och jag känner mig extremt yr och lite konstigt. Som att jag kan börja sluddra, bli förvirrad och få vänster ögonlock och mungipa hängde vilken minut som heslt. Så om Lina skriver morgoninlägget är det därför. Då fick jag ännu ett "anfal" strax efter att detta inlägg publicerats och då kommer HELA denna dag vara en minneslucka, inte bara 75 % som det är nu!
Tack alla ni som läser, kommentarer och skickar kärlek, stöttning och positiva tankar! Vad skulle jag göa utan er?! TACK för den kärlek ni ger, ni kan inte förstå hur mycket det betyder för mig! <3
<3 <3 <3