hannaslillaliv.blogg.se

Jag heter Hanna Andersson och är 22 år gammal. Mitt liv är inte alltid det enklaste att leva. Jag lever med tre "huvud-diagnoser" som alla är svåra, kroniska sjukdomar, ME (Myalgisk encefalomyelit), EDS (Ehlers-Danlos syndrom), Fibromyalgi, diagnoser jag fått efter många års sökande efter orsak för min kropps dåliga mående. Jag har också segmentall rörelsesmärta i ryggen, sju diskbråck, refluxsjukdom samt en tarmsjukdom. Det är med andra ord ingen dans på rosor, mitt liv eller min vardag. Men jag har så mycket positivt och så mycket att vara glad över och leva för! Min egna- och två bonushundar, familj och vänner betyder allt för mig. Detta är lite om mig, min vardag och mitt lilla liv!

Tänk att det kan vara så hemskt ansträngande och plågsamt att duscha och tvätta håret!

I eftermiddag/kväll ska jag duscha och tvätta håret med mammas hjälp, det är planen i alla fall. Att duscha och tvätta håret är något jag gör väldigt sällan, varannan vecka max. Däremellan tvättar jag mig vid handfatet och kan duscha kroppen om det skulle behövas, men en "heldusch" med hår och allt blir det inte ofta. Anledningen till det är enkel och det är inte direkt att jag tycker om att ha smutsigt fett hår eller hår under armarna, nej. Anledningen är den att det är så fruktansvärt ansträngande att duscha. Det tar hejdlöst med energi, det gör ont (ja, fysiskt ont) att få vattenstrålarna mot huvudet och kroppen och det många moment.

Jag vet egentligen inte exakt vad det är som är så jobbigt, tortyrliknande, med att duscha och tvätta håret. Men det måste vara en kombination av allt det. Det är en extrem ansträngning att bara sitta upp, det gör rysligt ont och är inte det minsta skönt och det är så många moment. Det är en stor aktivitet. Först ska jag till badrummet, sedan ska kläder plockas av (visserligen med hjälp), sedan ska jag halta in i duschen och sätta sig ner på duschpallen, utan att ramla, också det med hjälp såklart. Sedan är det då dags för hårtvätt som gör ONT och tvätt av kropp som också gör ONT. Sedan när allt det är klart och jag skakar som ett asplöv i hela kroppen, mår illa och ser prickar av ansträngningen är det dags för ytterligare några moment.

För det är inte slut där, trots om jag sedan länge är helt slut. Kroppen ska torkas och rena kläder ska tas på, med hjälp, något annat är otänkbart. Sedan är det dags för x antal timmars akut vila och extra krasch-läge i sängen med hemsk feberfrossa och ökning av så gott som alla andra symtom och en sån förfärlig värk att tårarna bara sprutar. Till slut är det dags att ta tag i håret, torka och borsta det, också det med hjälp. Jag får så mycket hjälp med allt som har med dusch och hårtvätt att göra, ändå är det en sån galet stor ansträngning och stor plåga. Tänk att det kan vara så hemskt jobbigt och plågsamt att duscha och få skinande rent hår.

Det är få saker jag tycker om och uppskattar så mycket som att ha nytvättat, borstat och fixat hår. På denna bild (som togs förra sommaren) har jag fortfarande långt hår, nästan ner till rumpan. Det har jag dessvärre inte längre, men jag tycker inte ett dugg bättre om fett hår för det! 

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Bella
skriven :

Kram på dig!<3

Svar: Kram <3
Hanna Andersson

2 Katarina
skriven :

Så tufft att det ska vara så jobbigt med dusch och hårtvätt : ( Är knepigt att vattenstrålarna ihop med övr ansträngning gör att både kropp och hjärna blir så uttröttade.
Vilket fantastiskt fint hår du har! (Vet ju att du klippt dig men gissar att du fortf har väldigt tjockt hår vilket alla skulle önska sig ; )
Kramar fina vän <333

Svar: Ja, det är otroligt att något så "enkelt" och självklart ska vara så svårt. Som att äta. Det är verkligen uttröttande får både kropp och hjärna och mycket plågsamt.
Tack, Katarina <3 Det är ju en bra bit kortare nu och visst är det fortfarande hyfsat tjockt, men så mycket jag fäller är det snart mycket tunnare igen :(
Kramar fina du <333
Hanna Andersson