För nÄgra veckor sedan, nÀrmare bestÀmt nÀr jag lÄg inne pÄ sjukhus, kom det nya numret av FibromyalgiNytt ut. Jag medverkar i det numret, det Àr fjÀrde (om jag minns rÀtt!) gÄngen jag medverkar med mina texter i denna tidning som ges ut till flera hundra (kanske till och med tusentals, vet faktiskt inte) svenskar över hela landet. Det Àr lika roligt varje gÄng jag fÄr chansen att fÄ en av mina egna texter, samt min bloggadress publicerad och tryckt i text. Det Àr jag verkligen sÄ glad och stolt över!
Eftersom jag som sagt lÄg inne pÄ sjukhus nÀr tidningen kom hem i brevlÄdan tog pappa ett kort pÄ min text i tidningen och skickade till mig och det Àr den bild jag visar lÀngre ner i detta inlÀgg. Jag har inte orkat lÀsa texten Àn, fast jag har ju sÄklart lÀst den innan, men det Àr ÀndÄ en annan sak nÀr man sitter med tidningen i knÀt och lÀser.
Jag fÄr ganska ofta frÄgan hur man sjÀlv fÄr hem denna tidning, FibromyalgiNytt, och svaret Àr genom att man blir medlem i FibromyalgiFöreningen, i en lokalförening- till exempel Göteborg. DÄ fÄr man hem denna tidning fyra gÄnger om Äret och stödjer ocksÄ FibromyalgiFöreningens viktiga arbete för att förbÀttra situationen och öka kunskapen och förstÄelsen för alla fibromyalgi-sjuka personer i vÄrt avlÄnga land.
Hoppas bilden Ă€r sĂ„pass tydlig att det gĂ„r att lĂ€sa texten. Annars finns samma text redan publicerad hĂ€r pĂ„ bloggen, den 4 september 2016. Googla pĂ„ "hannaslillaliv blott 21 Ă„r" eller kika i bloggens arkiv (september 2016) sĂ„ fĂ„r ni fram den om ni vill lĂ€sa! Tack, Ă„terigen och Ă€n en gĂ„ng, till alla er som stöttar mig, lĂ€ser och kommenterar. Ni Ă€r sĂ„ viktiga för mig! đđ
Jag ĂLSKAR texten i den blĂ„ lilla rutan lĂ€ngst ner Hanna, heja dig! Helt rĂ€tt instĂ€llning och klart du ska fĂ„ chansen att mĂ„ bĂ€ttre, forskningen mĂ„ste göra ett genombrott.