hannaslillaliv.blogg.se

Jag skakar hela tiden som ett asplöv. Hela kroppen skakar lite lätt, typ vibrerar i musklerna hela tiden även om jag ligger still. Sen om jag skulle röra mig, halta till toan, lyfta ett glas eller äta med besticken blir musklerna extremt trötta och fulla med mjölksyra snabbare än kvickt och det relativt diskreta vibrerandet blir till stora skakningar. Jag skakar av mat från gaffeln, jag skakar ut vatten ut glaset, skakar bort pennan ur handen osv. Jag skakar så mycket att benen inte bär. Jag skakar helt enkelt. Mina armar, ben och händer är aldrig att lita på för att de skakar så mycket och så svaga. Skakningarna kommer av att musklerna är extremt överansträngda (bland annat för att lederna är så överrörliga) och att jag som ME-sjuk får mycket mjölksyra onormalt snabbt i mina muskler.

Jag svettas konstant som en gris. Om nu grisar ens svettas? Vad vet jag?! Men svettas gör jag i alla fall. Konstant och mycket. Jobbigt. Skämmigt. Kvinnor "ska inte" svettas. Och man "ska inte" heller svettas om man inte är aktiv och icke överviktig. Men det bryr sig inte min kropp om, för jösses så svetten rinner. Det rinner på ryggen, i ansiktet (inte så ofta som tur är), från knävecken, mellan brösten, från armhålorna. Det rinner lite varstans, med andra ord. Lyckligtvis luktar inte mitt svett äckligt, det luktar inte ens svett och det tror jag är för att jag inte svettas av träning eller så utan att jag svettas för att kroppen är sjuk och väldigt ur balans. Men det är jobbigt ändå. Jag har JÄMT pappet i handen eller i fickorna och det är för att min näsa och mina ögon rinner hela tiden (ME = kroniskt influensa) och att jag svettas pinsamt mycket...

Jag fryser ständigt som en isbit. Jag gissar att isbitar fryser eftersom vattnet, alltså isen, är fryst. Men även där, vad vet jag?! Fryser gör jag i alla fall. Där här vi "frossan" i den ständiga "feberfrossan". Samtidigt som jag är helt febrig och svettig så är hela skinnet fullt av "gåshud" och jag fryser så jag skakar. När jag skakar för att jag fryser blir musklerna supertrötta och får mjölksyra och då skakar jag ännu mer... Jag tar av och på tecken och filtar. Av och på tröjor. Ena minuter är febern starkast, andra minuten är frossan starkast. Ibland hamnar jag i sån akut frossa att jag får någon form av krampanfall. Hela jag skakar som besatt och musklerna blir spända som en pilbåge. Då måste den som är närmast (oftast Lina då det händer mest på natten) lägga på mig x antal filtar och få mig ur den akuta frossan så fort som möjligt eftersom sån svår frossa tar extremt mycket energi och kan leda till att jag blir extra kraschad i flera dagar.

Det är verkligen inte enkelt när kroppen fungerar så här dåligt, när den är så sjuk och i sån svår obalans att inga system och inga funktioner är som de ska. Men det finns inget mer att göra än att försöka stå ut. Och lämna bärandet av saker och påfyllnaden av dricka i glaset till någon annan, samt att fortsätta ta av och på, av och på, av och på filtar och täcken.